| |||||||
Recension
Smoky Babe
Way Back In The Country Blues
(Arhoolie)
Sugen på lite countryblues?
Att lyssna på en artist som du kanske inte har hört så mycket av tidigare?
Då kan Smoky Babe vara ett alternativ.
Smoky Babe, alias Robert Brown, föddes i den legendomspunna orten Itta Bena, Mississippi 1927. Växte upp omgiven av skog och musik i ett plantageområde som röjdes i mitten av 1800-talet. Den stående kombinationen av Deltablues, Louisianablues, gospel och lite snabbare dansmusik var det som gällde. Så även för Smoky Babe.
Dr Harry Oster, som verkade på Louisiana Sate University, tog sin bandspelare och reste runt för att leta musiker att spela in för sitt forskningsprojekt, och sitt skivbolag. 1960 och 1961 hälsade han på hos Smoky Babe och spelade in ett stort antal sånger. 28 av dessa kom ut på tre album på Folk-Lyric, Storyville och Bluesville under tidigt 60-tal, när ”the Blues Revival” gick som en landsomfattande sökmotor över gamla och nya bluesartister.
Sen hände inte mer.
Robert återgick till sitt plantagearbete och helgens musicerande fram till sin död i mitten på 70-talet. Han skulle inte komma att, som många andra, fångas upp av coffeeshops, universitetsaulor och bluesfestivaler. Trots att han var bra nog att platsa där.
1970 lämnade Harry Oster skivbranschen för att enbart koncentrera sig på sin undervisning och sålde alla sina inspelningar till Chris Strachwitz på Arhoolie Records. 2001 dog Harry och hans hustru skickade alla kartonger som fanns kvar till Chris. När Chris startade ett projekt med att göra en samlingsplatta av äldre Oster-inspelningar upptäckte han att det fattades sånger som han hört tidigare. En ny kontakt med Osters fru, och en vecka senare kom ytterligare bandkartonger. Och där fanns plötsligt de inspelningar av Smoky Babe som nu finns utgivna här som ”the Lost Dr. Oster Recordings”.
För att vara nästan helt okänd och lite dokumenterad är Smoky Babe en riktigt bra countrybluesartist med ett fint gitarrspel, bra sångröst och varierat utbud av sånger. Traditionell Deltablues med sånger om arbetet på plantagen och om arbetsledarna, lite snabbare boogielåtar, en släng slidegitarrspel och snutt gospelinfluenser. En hel del gitarrspel och sångstrofer känner vi igen från tidigare, men det är bara Robert Johnsons ”Terraplane Blues” som inte har fått Robert Browns namn som kompositör.
Så, om du är sugen på lite countryblues från en artist som du kanske inte har hört tidigare, då kan Smoky Babe vara ett alternativ.