Recension
Dr John
Ske-Dat-De-Dat The Spirit Of Satch
(Proper)

Dr. John, alias Mac Rebennack, personifierar New Orleans mer än kanske någon annan artist just nu. Han andas, han lever, han stöttar, han spelar New Orleans med varje cell i kroppen. Han bär arvet och han är den ständige förnyaren. Något som med all önskvärd tydlighet kan höras i denna hyllning till en annan av New Orleans stora artister; Louis Armstrong.

Med ett pärlband av gamla klassiker fångar han Satchmos anda men ger samtidigt sångerna ett bitvis nytt arrangemang och annorlunda uttryck. Dr. Johnskt. Det är hans bandmedlem trombonisten Sarah Morrow som har arrangerat tio av de 13 spåren på plattan. Louis Armstrong var på sin tid ett musikaliskt underbarn och en innovatör på trumpet, och som med tiden blev en folkkär artist och underhållare. Dr. John har valt några av hans mest välkända sånger och några som han inte är lika känd för. Med nya arrangemang och många gästartister blev det en hyllning i Satchmos anda.

Plattan hade nog inte blivit så bra som den nu faktiskt är om inte gästerna verkligen hade lagt ner sin själ i sina bidrag. Det är otroligt hög standard på gästbidragen. Dr. John måste ha lyckats inspirera och motivera på ett övertygande sätt. Möjligen är lite voodoo inblandat. Vem vet.

Förutom Dr. Johns personligt skrapiga sångröst och typiska pianospel får han uppbackning en handfull framstående artister. Bonnie Raitt delar sången med Dr. John i ”I´ve Got The World On A String”, Ledisi och The McCrary Sister ger gospelstämning åt ”Nobody Knows The Trouble I´ve Seen”, Anthony Hamilton bjuder på en soulfylld ”Sometime I Feel Like A Motherless Child”, Shemekia Copeland bidrar med sånginslag i en omarbetat ”Sweet Hunk O´ Trash” och The Blind Boys Of Alabama ger tyngd med sina stora och kraftfulla röster till ”What A Wonderfull World” och ”Wrap Your Troubles In Dreams”.

Det vore väl att utmana ödet att dessutom bjuda in ett antal trumpetare för att förgylla plattan. Men Dr. John gör det, bjuder in trumpetare till att medverka på Louis Armstrongs egen hemmaplan. Men med några av dagen allra främsta trumpetare blir det egentligen ingen utmaning. Det blir något nytt, riktigt stort. Ett på alla sätt lysande drag. Hör bara här: Nicholas Payton på ”What A Wonderfull World” och ”Gut Bucket Blues”, Terence Blanchard på ”Mack The Knife” och ”Wrap Your Troubles In Dreams”, Arturo Sandoval på ”Tight Like This” och ”Memories Of You”, Wendell Brunious på ”That´s My Home” och James Andrews på ”Dippermouth Blues”. Dessutom medverkar New Orleans egen legendariska blåsensemble The Dirty Dozen Brass Band på ”When Your Smiling”.

Dr. Johns hyllning till Satchmo är en av de bästa plattor han har gjort. Han har fångar Louis Armstrongs storhet och New Orleans anda, och med musikalisk skicklighet och stor vördnad skapat ett nytt stycke musik där framtiden har större del av historien än gårdagen.

/Staffan Solding