| |||||||
Recension
Thompson, Richard
Acoustic Classics
(Beeswing)
Richard Thompson är en på många sätt framstående musiker. Han inte bara kan komponera fina sånger, han kan dessutom framförde dem med en personlig sång och ett mästerlikt gitarrspel. Tre delar som hörs speciellt tydligt när de framförs akustiskt.
”Acoustic Classics” bjuder på en blandning av nyare och lite äldre sånger, några kända och andra mindre kända och vissa svåra att få tag i medan andra är några som alltid kommer att finnas till hands. Några att fått nya arrangemang medan andra låter som när de en gång spelades in. Därför går det inte att se denna samling som en nostalgitripp och en historia om hur det en gång lät när han satt hemma i soffan och komponerade sångerna. De är alla färdiga stycken med en egen inneboende storhet.
”1952 Vincent Black Lightning”, ”Down Where The Drunkards Roll”, ”Beeswing” och One Open Doors” var redan från början akustiska sånger men här har fått en ny fräschhet. De som var lite snabbare och elektrifierade blir här lite mer avskalade och deras kärna hörs allt tydligare, som ”Valerie”, ”When The Spell Is Broken”, ”Wall Of Death” och ”Shoot Out The Lights”.
Samlingen startar med klassikern ”I Want To See The Bright Lights Tonight”, som dock inte kommer upp till samma suggestivt dramatiska nivå som originalet. Annars är det en skön lyssning för oss som följt Richard Thompson genom åren från debuten med Fairport Convention 1967 eller för er som här får skapa bekantskap med Richard för första gången.
För mig låter han som min bild av en medeltida bard. Upphöjd på en pall sjunger han med stark och tydlig röst historier om livet och tiden, kärlek och öden. Kanske då utan de personlighetsdyrkande delarna som den sponsrande hertigen betalade sin bard för. Även den klassiska engelska folksången hörs genom sångerna, som vilar på den start Richard fick i sin musikaliska karriär like mycket som på det kulturarv han har satt att förvalta och förnya.
Redan tidigt fick Richard uppmärksamhet för sitt fantastiska gitarrspel. Det finns även här, där snabbflytande tonplock låter som omöjliga för en ensam gitarrist att klara av.
”Acoustic Classics” är på ett sätt en pendang till den föregående utgivningen från Richard Thompson, som ju hette ”Electric” och var mycket elektrisk, men som är precis lika mycket Richard Thompson.