Recension
Gauthier, Mary
Trouble & Love
(Rootsy)

Det är inte ofta jag sitter andäktig beundrande efter att ha lyssnat på ett nytt album. Att efter det att sista anslaget tonat ut dra ett djupt andetag av eftertänksamhet. Jag gjorde det efter att ha lyssnat på Mary Gauthiers nya album ”Trouble & Love”. Det finns en känslomässig sårbarhet kombinerat med stark inre vilja och goda musikers insatser som gör plattan så innerlig.

Själv säger Mary att sångerna kommer ur en djup sorg, att de bär smärtan av en förlust. Ett uppbrott som tar struptag på känslor. Kvävande i sin omfattning.

”Oh Soul”, som är en av plattans starkaste sånger, och som Mary har skrivit tillsammans med sin turnékompis Ben Glover, tar upp problematiken med att sälja sin själ. Utgångspunkt är bluesartister Robert Johnsons liv och historien om att han skulle ha sålt sin själ till djävulen för att bli den bästa av bluesartister. Robert Johnson levde under sin korta livstid ett intensivt men ensamt och kringflackande liv som musiker i den amerikanska södern under Depressionen. Han skapade poetiska mästerverk ur emotionellt djup. Så vilken sorg var det som krävdes för att sälja sin själ och göra en deal med djävulen? Och var det verkligen djävulen som hämtade hem sin skuld, då när Robert Johnson var 27 år? Mary får här hjälp av Darrell Scotts sång för att skapa en bluesspiritual som ställer frågor utan svar.

Titelspåret ”Trouble & Love” visar att vissa saker och begrepp har en så självklar kombination. Ägg och bacon, fish and chips, salt och peppar… trouble and love. Här framfört av Mary på gränsen att ge upp, att spricka, men som hela tiden samlar ihop sig, håller ihop.

Inledande ”When A Woman Goes Cold” beskriver en relation i upplösning in i intima detaljer. Utelämnande i form av en långsam blues med brännande intensitet. Här startar också den musikaliska resa som tar oss från smärta via ilska och bitterhet till resignation och acceptans. Möjligen lite hopp som ett sista budskap.

”False From True” är en ballad som bär brustna hjärtan, eller kalla som is, och ett sökande efter tecken på vad det var som gick fel. ”Walking Each Other Home” är ytterligare en sång om uppbrott och ensamhet. På ”How You Learn To Live Alone” lägger Duane Eddy mjuka gitarrtoner som ger låten ett eget sound. En liten flirt med ”Take Me Home, Country Roads” kan vi förnimma. Avslutande ”Another Train” inbjuder till en tro på att det trots allt finns en framtid: “I’m moving on through the pain, waiting on another train.”

Mary har till sin hjälp ett gäng duktiga musiker; Victor Krauss bas, Lynn Williams trummor, Guthrie Trapp gitarr och Jimmy Wallace piano och orgel. Ett enkelt och sparsmakat komp som är så effektivt och känslosamt, i samklang med sångerna. Dessutom bidrar som gäster förtjänstfullt bland andra Darrell Scott, Beth Nielson Chapman och The McCrary Sisters. Ett nära samarbete med Gretchen Peters, Beth Neilson Chapman och Ben Glover på flertalet av sångerna är oerhört kreativt.

Om uppbrottsplattor ska graderas i smärta och utelämnade kommer Mary Gauthiers ”Trouble & Love” att hamna högt. Om sorg kan göras vacker så är det så här det ska låta.

/Staffan Solding