Recension
Millsap, Parker
Parker Millsap
(Okrahoma Records)

På Parker Millsaps hemsida står det under rubriken ”About” att läsa följande:

Parker was born.
He now sings and writes songs.

Det är allt vi får veta. Kanske är det allt vi behöver veta.

Han är nyss fyllda 21 år gammal och kan numera beställa en öl om han vill på de lokala barer han har spelat på de senaste åren. Hos artisten Millsap finns det dock ingenting som avslöjar hans relativt unga ålder. Han ger oss välskrivna texter, starka melodier, ett personligt framförande och en djup, uttrycksfull röst som förmedlar erfarenhet och självsäkerhet.

Uppvuxen och fortfarande bosatt i Purcell, Oklahoma, en liten ort med knappa sex tusen invånare och med ett begränsat utbud av aktiviteter för ungdomar, har han haft massor av tid att fundera på tillvaron och betrakta sin omgivning.

Femton mil bort, i Okumeh Oklahoma, bor John Fullbright som gjorde utmärkta och uppmärksammade albumet ”From the ground up” 2013. Millsap har varit förband till Fullbright, vilket låter som en bra kväll, och det finns gemensamma nämnare i deras texter och musik. Småstadsperspektivet, kyrkans närvaro under uppväxten, längtan bort och stoltheten över att vara kvar.

Även om Millsap tonar ner sin egen religiösa övertygelse så nämner han samtidigt intensiteten i livemusiken i kyrkan under sin uppväxt som en mycket stark musikalisk influens. Via skivspelaren tog han intryck av artister som Taj Mahal, Lyle Lovett, Clarence Gatemouth Brown och Robert Earl Keen. Dessutom läste han mycket. John Steinbeck och Kurt Vonnegut var favoriterna.

En bra grund för att skriva egna låtar. Och vilka låtar han skriver. ”Forgive me”, ”The Villain”, ”Disappear” och ”At the bar” är amerikansk singer-songwriter-kvalitet i rakt nedstigande led från Townes Van Zandt och Guy Clark. Han höjer tempot i rockiga ”Quite contrary”, spelar blues i ”Land of the red man” och i starka trion ”Old time religion”, ”Truck stop gospel” och ”When I leave” vänder och vrider han på religiösa hållningar. Han vill inte kännas vid självbiografiska texter utan anser sig mer presentera olika karaktärers hållningar som han stött på genom åren.

Utan tvivel en låtskrivartalang utöver det vanliga. Allting framfört med en självklarhet som får mig att tänka på Justin Townes Earle, en av mina stora favoriter det senaste årtiondet.

Han har gett ut en cd tidigare tillsammans med kompisen och basisten Michael Rose. På en spelning i en bar dök Daniel Foulks upp med sin fiddla och frågade om han fick hoppa in. Sedan dess är de tre i bandet.

Produktionen är enkel. Akustisk gitarr och ståbas utgör grunden, men kompletteras med fiddla, trummor, munspel, pedal steel, banjo och blås i olika låtar. Det ska bli mycket spännande att följa Milsap de närmaste åren.

Men allt det där är ganska ointressant. Allt ni behöver veta är att Parker Millsap är född och att han nu sjunger och skriver låtar. Se bara till att ni lyssnar en gång. Därifrån talar låtarna för sig själva.

/Mattias Syrén

Lyssna på Spotify