Recension
Bogguss, Suzy
Lucky
(Loyal Duchess / Proper / import)

Suzy Bogguss har aldrig gjort en dålig skiva. Honky tonk, torch songs, innerliga ballader, western swing, klassiska folksånger: hon har alltid haft klass, suverän stilkänsla och röstbehandling, god smak i valet av musiker och låtar när hon inte förlitat sig på högklassigt originalmaterial.

På sitt nya album »Lucky« framför Suzy Bogguss sånger av Merle Haggard. Redan debuten (den gåtfulla skivan »Suzy« från 1981 oräknad) fick sitt namn från en Merle Haggard-sång, »Somewhere Between« från 1989. Men nu är det alltså bara Haggard, och Suzy Bogguss gör lysande tolkningar.

Låtvalet omfattar både delar av det obligatoriska programmet (»Today I Started Loving You Again«, »Silver Wings«, »The Bottle Let Me Down«) men också oväntade saker som »Let’s Chase Each Other Round the Room« och »If We Make It Through December«, en av mina favoriter med Haggard. Jag gläds också åt att Suzy Bogguss gör så fina versioner av »I Think I’ll Just Stay Here and Drink« och »Going Where the Lonely Go« från några av Merle Haggards underskattade skivor från början av 1980-talet.

Så ser låtvalet ut. Arrangemangen är genomgående återhållna. Merle Haggard kan vara nog så släpig, men Suzy Bogguss vilar gärna än mer på de betydelsetunga formuleringarna. Det ger närhet, djup och utrymme för eftertanke, en attityd som understryks av det sparsamma kompet där varje instrument blir en självständig röst.

Pat Bergesons gitarr och munspel, Chris Scruggs steel och mandolin och Charles Treadways udda orgel ger ljudbilden en öppen och flexibel karaktär. Inte minst Bergesons variationsrika spel (lika obesvärat i spetsiga honky tonk-licks och bluesiga entonssolon som i western swing-flödet) är en njutning.

Suzy Bogguss återhållna sång framhäver också sårbarheten i många av Merle Haggards texter. Ibland blir hennes vokala utspel lika till synes neutralt som när Johnny Cash första gången tolkade »Sunday Morning Coming Down«. Sången blir allt, rösten ett strikt kontrollerat redskap. Och blott en dåre skulle komma på idén att dramatisera eller på andra sätt försöka framhäva känsloladdningen i »Sing Me Back Home«.

Det gör också Suzy Bogguss till den ideala uttolkaren av Merle Haggards sånger. De bär en så stark erfarenhet att förstärkning lätt blir förflackning, vilket inte minst en tributskiva som »Tulare Dust« vittnade om. Bakom den skenbart nyckfulla titeln »Lucky« döljs ett omsorgsfullt kärleksarbete och en konsekvent estetik.

Kanske ska jag också nämna att Propers europeiska licensutgåva bara innehåller tolv spår, medan det Kickstarterstödda originalet även rymmer en fin version av »Always Wanting You« och en laddad livetagning av »Somewhere Between«.

/Magnus Eriksson

Lyssna på Spotify