| |||||||
Recension
Grahams, The
Riverman´s Daughter
(12 South Records)
Gifta paret Alyssa och Doug Graham har känt varandra sedan grundskolan. De bosatte sig i New York där de skrev låtar och gjorde spelningar med jämna mellanrum. Alyssa har gett ut två soloalbum, där även Doug medverkar.
Sommaren 2012 skrev de titellåten till detta album, vars text och musik har sina rötter djupt ner i den amerikanska folkmusikens traditioner. En kvinna tittar ut över floden varje morgon för att se om skeppet »Riverman´s Daughter« kommer hem med hennes älskade.
Texten väckte drömmar och de bestämde sig för att bryta upp och göra en resa utmed Mississippifloden, både lands- och vattenvägen från Minnesota till Louisiana, för att inspireras till fler sånger i samma anda. De packade två ryggsäckar, tog sina gitarrer och gav sig iväg.
Utmed floden under resans gång spelade de sina sånger på små lokala barer och pratade med lokalbefolkningen, lyssnade till deras historier och berättade sina egna. I slutet av resan slog de sig ned på en husbåt mitt ute i ingenting. Där skrev de nya texter, ett myller av deras intryck och de berättelser de tagit del av, bjöd in gemensamma musikervänner och lät låtarna ta form.
I »The Piney River« sjunger Alyssa Graham bedårande vackert om en man som inte kommer att komma tillbaka:
On the banks of the Piney
My true love is lying
He has been there since the river took him
Way down low
On the banks of the Piney
My sweet love is lying
He's been there since the river took him down
Oh lord lead me to the delta by the sea
Roll me river set my heartache free
Drown these sins so heaven I may see
That's where my love he waits for me
När skivan till sist spelas in i Nashville har låtarna filtrerats genom flera lager av rutinerade musiker. Malcolm Burn har producerat och spelar gitarr, piano, bas och munspel. Han har tidigare producerat Emmylou Harris ”Red dirt girl”. Bland övriga musiker, utöver Graham-duon, märks Colin Linden (Blackie and the Rodeo Kings) på gitarr och banjo, Luther och Cody Dickinson (North Mississippi Allstars) på gitarr och trummor och Phil Madeira (Emmylou Harris, Buddy Miller) på lap steel och gitarr.
Det är ett genuint hantverk som rör sig mellan bluegrass, country och folk. Här finns inga svaga spår. Alyssa Graham sjunger utmärkt, med drag av Gillian Welch, och det är jordnära, traditionellt amerikanskt, sympatiskt och väldigt vackert.
/Mattias Syrén