| |||||||
Recension
Sundberg, Ellen
Black Raven
(Rootsy / ADA Warner)
Låt oss inte tjafsa vidare om att Ellen Sundberg bara är tjugo år och att hon jobbar på ICA. Låt oss i stället fokusera på det uppenbara: att hon på sin debutskiva gör något av den artistiskt mest konsekventa och övertygande americana som skapats i USA:s femtioförsta delstat.
Ellen Sundberg har en bärkraftig röst, men också en personlig och lätt pratsjungande sångstil som perfekt passar de rotfasta låtarna och en lyrik som i sin episka attack pekar fram mot nästa fras.
Den instrumentala bilden påminner om Neil Youngs mindre vilda, elektriska stunder. Johan Arveli driver på med småmullrande gitarrspel, men nyanserar också uttrycket i mjukare steelslingor. Rytmsektionen Robin Lindqvist och Magnus Vikberg känns mer än den hörs och bidrar till en öppnade ljudbild. Och Lars Åstrands fiol ger ytterligare kontur åt musiken i fyra spår.