Recension
Herda, Edward
Edward Herda presents The Wandrous Folly Vaughn Frogg
(Edward Herda)

Historien bakom Edward Herdas debut-cd är full av singer-songwriter-romantik. En flickvän gjorde slut, han sa upp sig från sitt arbete för att bryta med allt det gamla utan att ha en aning om vart han skulle ta vägen. Han tog sina instrument, ett par gitarrer, en banjo, en mandolin och ett munspel, och flydde ut till ett litet skjul i öknen utanför Pioneertown i Kalifornien. Där vandrade han omkring, lyssnade på tystnaden, tänkte, skrev ner sina tankar, berättade sina historier för sig själv och klinkade på sina instrument. Nu turnerar han och sjunger sina sånger.

Jag vet inte om Herda har några kopplingar till vårat nordliga Europa, men han räknar in den första låten på finska. Det finns också något skandinaviskt i melankolin och den romantiska undertonen i musiken, texterna och framförandet. Några låtar drar iväg mot country, men de allra flesta är känslosam, eftertänksam, tillbakalutad americana någonstans där M Ward möter en nedtonad, akustisk Moneybrother.

Flest gånger har jag spelat ”Just like Juliet and Romeo”, ”If”, en duett med Leah Kouba, och ”Lover, sing a song I know” . I den sistnämnda sjunger Herda:

Lover, sing a song I know
I want to hear it in my heart, feel it from your soul

Lover, kiss me
Kiss me so damn hard you bend my faith, break my knees

These words she spoke
Moments before she choked on three more

Oh, oh, oh

I ”Western room”, ”Natural disaster” och ”Them days” svänger det aningen mer. Naturkatastrofen är Herdas flickvän som han kallar ”Tornado” och kanske är det henne han tilltalar även i ”Western room”:

You can call me your Wild Billy Boy
I’ll call you my Calamity Jane
Share with me you tricks and a kiss from your lips
I’ll forever share with you my grave

Darling I’m a part of you
Like morning is to its dew
If we can find ourselves a wild western room
We can make all our dreams come true

Inspelningarna är enkla och Herdas röst ligger långt fram i produktionen. Om jag blundar kan jag nästan tro att han sitter i rummet och sjunger.

Låtarna bildar tillsammans en historia och det finns referenser i flera låtar till andra. Herda har smeknamnet ”The Frog”. Den röda tråden löper genom personen Vaughn Frogg. Ett alter ego Herda beskriver som en del av sig själv under en period när han inte riktigt visste vem han var. Under samma period försökte han sig på stand-up comedy, arbetade som konstnärlig ledare i ett företag och snurrade runt på stadens krogar på nätterna. Fast besluten att leva efter sin egen devis att livet ska vara fyllt av originella tankar.

Enligt egen uppgift har han ett tjugofemtal låtar färdiga att välja från till nästa cd. Flertalet av dem bättre än de som kom med på debuten.

Det måste vara bra låtar.

/Mattias Syrén

Lyssna på Spotify