| |||||||
Recension
Ortega, Lindi
Tin Star
(Last Gang Records)
Lindi Ortega ligger minsann inte på latsidan. På tre år har hon nu släppt tre album som har definierat henne som artist och potentiell ny stjärna på countryhimmeln (de ännu tidigare försöken kan man bortse ifrån). Den senaste skivan, den rykande färska ”Tin Star” följer samma koncept som förra årets lysande ”Cigarettes and Truckstops” och 2011 års ”Little Red Boots”. Vi bjuds som vanligt på en välavvägd blandning av snabbare låtar och smäktande ballader. Med denna utgivningstakt kunde man onekligen misstänka att låtskrivandet skulle bli lidande. För hur många artister har inte tappat rejält i kvalité efter en eller två starka skivor? Den tredje skivan brukar vara den svåraste. Men det är glädjande att kunna konstatera att Lindi lever upp till förväntningarna.
”Tin Star” kan förvisso kanske upplevas som lättviktig vid första genomlyssningen men jag skulle snarare beskriva den som underhållande, intelligent och charmerande country med stor hitpotential. I låtar som den självbiografiska skissen ”Gypsy Child”, den vackra och sentimentala hyllningen till Nashville i titelspåret eller varför inte den avslutande ”Songs About” om musikens nödvändighet framstår Lindi onekligen som vårt tids Dolly Parton - när denne är som bäst. Liksom Dolly har Lindi stor respekt för countryns traditioner men hon har även en lite utmanande glimt i ögat och vågar ta ut svängarna lite. Både ”Voodo Mama”, ”All These Cats” och framförallt ”I Want You” är rejält riviga spår där Lindi demonstrerar sin allra rockigaste sida och en ballad som ”Lived And Died Alone” chockerar säkert några äldre countryfans (som mig) med sin smått morbida text på temat nekrofili! Efter bara några få genomlyssningar börjar jag dock gilla även de spår som jag först kände visst tvivel inför. I den inledande ”Hard As This” bjuds vi på lite skön spaghetti-western-country och gillar man mer stilrena kärleksballader tilltalas man kanske mest av ”Something For You”. Själv tycker jag också mycket om den avspända poplåten ”Waiting On My Luck To Change”.
Så nog faller jag för tredje gången rejält pladask för denna förföriska femme fatale. Lindis röst är glasklar och stark och låtarna är snyggt arrangerade och väl framförda av alla inblandade. Jag kan inte komma på något dåligt att säga om denna skiva. Har ni gillat de tidigare är det ett givet köp.
/Roger Jönsson