| |||||||
Recension
Spinning Jennies
Den sista sommaren
(Hot Greasy Records)
Spinning Jennies ger ut sin andra skiva med bluegrass på svenska, kallad » Den sista sommaren«. Musikerskapet är ypperligt, men som så ofta i svensk bluegrass är sången alltför oprofileread. David Ritschard låter som en svensk trubadur, och det spontana band mellan sång och komp som utmärker den bästa bluegrassen skapas inte.
Men kanske skulle ett starkare vibrato och ett stilrenare mountain twang skurit sig mot de svenska texterna? Det är möjligt, jag vet inte.
Låt oss i stället se till de uppenbara förtjänsterna. Ritschards gitarr, Jonatan Eklunds dobro, Erik Berggrens mandolin och banjo, Agnes Odéns fiol och Amanda Forsman Östbersg akustiska bas bildar en fin väv. De olika instrumenten glider in i ett organiskt förhållande till varandra, och stämsången övertygar.
Låtmaterialet håller genomgående hög klass, även om uppgörelsen med regeringens utförsäljningspolitik är väl plakatmässig. »Banks of the Ohio« blir däremot ett fint skillingtryck på svenska, och Spinning Jennies gör också en bra Joe Hill-tolkning. Deras svenska text till »I Can’t Feel at Home in this World Anymore« kritiserar dessutom EU:s immigrationspolitik på ett litterärt övertygande sätt.