Recension
Jupp, Mickey
Konsert Riga Music Bar, Westcliff-On-Sea 2013.07.19
(Konsert)

Strax före halv tio annonserade rösten i högtalarna att det var dags för The Mickey Jupp Band att framträda. Upp på scenen klev fyra gentlemän, varav ingen kunde misstänkas vara under sextiofem år. Att hög ålder inte spelar någon som helst roll inom musikens värld har giganter som Muddy Waters, Bo Diddley, Chuck Berry, Jerry Lee och Little Richard redan bevisat - för övrigt fyllde Mick Jagger sjuttio (70!) år härom dagen - och Mickey Jupp tillsammans med Mo Witham: gitarr, Denis Masterson: bas och Mick Brownlee: trummor utgör inga undantag.

Tvärtom, med tillsammans säkert över hundra års erfarenhet har de fyra så mycket rutin att egentligen ingenting kunde få dem att tappa kontrollen. Visst påminde Jupp oss ett flertal gånger om att delar av texter ramlat ur minnet och “Lorraine” avslutades abrupt efter knappt en minut med förklaringen att texten var helt borta. Och när önskade sånger ropades från publiken, svarade han skämtsamt: »I don't know that song« eller helt kort, med låtsassträng röst, »Stop It!«. Stämningen på scenen var både okonstlad och avslappnad på ett sätt som bara riktigt stora artister förmår förmedla.

Genom att öppna konserten med det säkra kortet »Cheque Book« var publiken omgående i hamn. Den, tillsammans med sånger som »Switchboard Susan«, »Taxi Driver«, »Modern Music«, »Downs At The Doctor´s« och »Standing At The Crossroads Again«, är lika självklara krav från en Mickey Jupp-publik som »Johnny B. Goode, «Roll Over Beethoven» och «Sweet Little Sixteen» på en Chuck Berrykonsert. Jupp gav oss all anledning att vara nöjda med framförandena av sina ess tillsammans med likaledes suveräna versioner av mindre kända egna kompositioner, varav många - typ: «Searching for Andromeda», «Trying To Unlike You», «The Diffrence» «Song For Holly» och «Learning To Swim» - återfinns på senare års demoutgåvor. Han bjöd även på ett par nya alster - «You Don't Give A Damn» och «Sweet Young Thing» - som förhoppningsvis återfinns på nästa demoutgåva från högkvarteret i Cumbria.

Redan som tredje sång framförde Jupp «I Should Be Loving This" och det var enda gången under kvällen då jag hade anledning att betvivlade hans trovärdighet. Med en text om att han, trots musikalisk framgång, helst av allt alltid vill stanna hemma så visade Jupps goda humör, hans och bandets spelglädje och den fantastiska publikkontakten att han trots allt trivdes lika mycket som vi som väntat i över ett år på hans återkomst till Riga Music Bar.

Det var en glad, generös och skämtsam Mickey Jupp vi fick möta. Först efter tre hela set, ett par extranummer och totalt trettio sånger sade han och bandet adjö strax innan midnatt.

Nästa år fyller Jupp sjuttio och det verkar inte längre finnas någon anledning att hoppas på att han skall spela utanför England igen. I en av pauserna fick jag möjlighet att ställa frågan när han kan tänka sig att komma till Sverige. Reptilsnabbt, och med emfas, kom det nedslående svaret: “Never! I´m done with that.”

Det är bara att acceptera, vill man se Mickey Jupp får man ta sig till England. Men det är det värt. Och vem vet, kanske får han på nästa års Rigaspelning för sig att även spela någon av mina personliga favoriter; “City” och “Heather On The Hill” från Legends debutalbum eller “Cross Country” från “Red Boot”-skivan. Jag kommer i alla fall att även då stå där framme vid scenen och hoppas.



Det vi fick höra den här fantastiska kvällen var följande, och det var ju inte precis en samling ankskit som pubrockens störste låtskrivare radade upp (parentesen anger på vilken skiva respektive sång finns utgiven.) :

Cheque Book (Legend / “Red Boot”, Vertico 1970)
The Diffrence (Favourites, Gallery 2010)
I Should Be Loving This (Favourites, Gallery 2010)
Till Honky Get Tonky Again (As The Yeah Goes By, On The Beach Recordings / Line 1991)
Trying To Unlike You (Naughty Boy, Demos 2013)
Sweet Dreams (Don Gibson, MGM 1956 / Patsy Cline, Decca 1963) *
There´s A Thing (As The Yeah Goes By, On The Beach Recordings / Line 1991)
Down At The Doctor´s (Singel b-sida, Arista 1977. A-sidan = Nature´s Radio)
Big Black Cadillac (X, Line 1988)
Standing At The Crossroads Again (As The Yeah Goes By, On The Beach Recordings / Line 1991)
* (Demosingel med Jupps grupp The Orioles, troligen inspelad 1963/-64)

PAUS

She´s Not My Baby (The Boot Tapes, Wild Bird 2011)
Sweet Young Thing (Ny sång som framfördes för första gången inför publik)
Searching For Andromeda ((The Boot Tapes, Wild Bird 2011) (Naughty Boy, Demos 2013)
Learning To Swim (Naughty Boy, Demos 2013)
Song For Holly (Naughty Boy, Demos 2013)
Further Up The Road (Bobby “Blue” Bland, Duke 1957)
Taxi Driver (Some People Can´t Dance, A&M 1982)
Modern Music (Some People Can´t Dance, A&M 1982)
Lorraine (Legend / “Red Boot”, Vertigo 1970)
You Don´t Give A Damn (Ny sång)

PAUS

Sea Cruise (Frankie Ford / Huey “Piano” Smith, Ace 1959)
Sweet Little Rock´n´Roller (Chuck Berry, Chess 1958)
One Night (With You) (Elvis Presley, RCA 1958. Originalet = Smiley Lewis One Night (Of Sin), Imperial 1956)
Slow Down (Larry Williams, Specialty 1958)
Great Balls Of Fire (Jerry Lee Lewis, Sun 1957)
S:t James Infirmary (Trad. / Bobby “Blue” Bland, Duke 1961)
Bony Maronie (Larry Williams Specialty 1957)
Switchboard Susan (Long Distance Romancer, Chrysalis 1979)

Extranummer:

Rockin´ Robin (Bobby Day, Class 1958)
Lawdy Miss Clawdy (Lloyd Price, Specialty 1952)

/Per Magnusson