Recension
Paavo
The Third Song of the Peacock & Live in Rättvik
((Found You Recordings/Plugged)

På nya skivan »The Third Song of the Peacock« framträder gruppen Paavo som en trio. På de båda tidigare albumen har vi hört en septett, sex gruppmedlemmar och en gästblåsare. På nya skivan kallar sig gruppen Paavo III, vilket ger en antydan om formatet. Dock tillskrivs den medföljande dvd:n »Live in Rättvik« Paavo VIII, fast gruppen där blivit en nonett.

Om vi ska fortsätta räkneövningen understryker siffrorna att Paavo i mycket är sångerskan Sofia Jernbergs och pianisten Cecilia Perssons projekt. Rytmsektionen Clas Lassbo och Gustav Nahlin och saxofonisterna Nils Berg och Thomas Backman är väsentliga för gruppdynamiken och Paavos egenartade sound, men idéerna kan även söka sin form i ett mer avskalat format. Och så det här med oktett och nonett; jag antar att det är ett medvetet ”räknefel” i stil med handbollen, ett trick för att understryka överraskningen och det oförutsägbara.

Må vara som det vill med det. Både trion och nonetten är utsökta grupper. Trion fylls ut av Fredrik Ljungkvist på tenorsax och klarinett. Cecilia Perssons pianospel blir tyngre och mer expressivt, trots sina rötter i impressionismens fint utmejslade nyansrikedom. Ljudbilden är naknare än i de större formaten, och även Ljungkvist brister ut i tungt kantiga kaskader och envist fasthållna toner som skapar sin egen provokativa diskursivitet i den öppna ljudrymden.

Och så Sofia Jernbergs vidunderliga röst. Hon tänjer den till det yttersta, växlar mellan skira, utdragna toner och våldsamma attacker mot det särpräglade tonspråk hon själv skapar i sin sång. Ibland ligger hon tonalt jämsides med Cecilia Persson, ibland går hon i clinch med sina medmusiker - som för att pröva hållbarheten i sina improvisationer.

Ytterst handlar det också om ypperlig improvisationskonst. Förutom ett par kompositioner av Per Henrik Wallin består albumet av stycken skrivna av Sofia Jernberg och Cecilia Persson. Men kompositionerna är skisser, utkast för idéer som genererar ett friare flöde. Ibland möts de skilda rösterna i flödet, ibland bryts de mot varandra i ett bångstyrigt meningsskapande.

Musiken på dvd:n pendlar på samma sätt mellan det skrivna och en vildare frihet. Förutom den ordinarie sextetten hör vi Fredrik Ljungkvist, trumpetaren Emil Strandberg och saxofonisten Marcelo Gabard Pazos. Alla tre gästade för övrigt Paavos förra skiva, och nu möter de Paavo i livetagningar från en vind över ett gammalt mejeri i Dalarna gjorda 2011. Flera av låtarna kommer från Paavos första skiva, utgiven år 2007. De nya tolkningarna visar vilka möjligheter och öppningar som kompositionerna ger, och jag lyssnar - och tittar - i djup fascination.

Det finns en oerhörd rikedom i Paavos musik. Den utmanar, den skär djupa revor i tonaliteten, men den skapar också utsökt skönhet i sin egen rätt. För alla vänner av kvalificerad improvisationskonst, alltså för alla seriösa lyssnare, är gruppens musik omistlig.

/Magnus Eriksson