Recension
Musgraves, Kacey
Same Trailer Different Park
(Mercury/import)

Kacey Musgraves föddes 1988 i Mineola, Texas. Hon gjorde två skivor i de tidiga tonåren och ytterligare en när hon var nitton. Och nu, vid mogen ålder, debuterar hon på ett större bolag med skivan »Same Trailer Different Park«.

En sak förbryllar mig dock. Skivan gavs ut i mars i USA. Ungefär samtidigt debuterade Kacey Musgraves på Grand Ole Opry med sången »The Trailer Song«. Det är en oerhört bra sång och ett fint framträdande, finns på Youtube. Men den sången är inte med på skivan, inte heller listad bland de singlat Kacey Musgraves givit ut. Är sången en del av ett work-in-progress, eller fanns den på någon av de tidigare skivorna? Jag vet inte, hoppas bara att den inte försvinner i rymden.

Men låt oss gå över till skivan. Den övertygar i sin mjuka förening av country och ett äldre singer/songwriter-idiom med rötter i 1960-talets folkvåg. En sång som »Merry Go ‘Round« påminner på något vagt vis om Joni Mitchells »The Circle Game«, men beskriver också den tröstlösa upprepningen i en samtida underklasstillvaro.

Traditionen föreskriver två barn innan kvinnan fyllt tjugoett. Kanske kan hon flytta, men aldrig bryta upp: orden »Same trailer, different park« är hämtade från sången, och karusellen i sångens titel är naturligtvis »broken«.

Sången varierar också folkvise- och barnramsemotiven om Jack and Jill som »went up that hill«, men Jack »got burned om booze and pills«, och Mary som hade »a little lamb« men »just don’t give a damn anymore«.

Motiven går igen i flera sånger, även om ingen är så svärtad som »Merry Go ‘Round«. Samtidigt ger kompet en kontrast med Ilya Toshinskys entonsplock på banjon och följsamt rytmkomp som ger en mer harmonisk stämning.

Den ljudbilden dominerar också Kacey Musgraves album. De akustiska instrumenten sätter prägel på musiken. Steelen och elgitarrer understryker varsamt musikens ofta spröda stämningar.

Uttrycket blir aldrig brötigt, vilket på den traditionela folksångens sätt snarast förtydligar de mer drastiska erfarenheter som lyriken förmedlar. Men himlen kan också vara blå i Kacey Musgraves universum - ibland.

»Same Trailer Different Park« är ett övertygande album. Dock saknar jag »The Trailer Song«. Den skulle fulländat intrycket.

/Magnus Eriksson

Lyssna på Spotify