Recension
Treacher, Robinson
Porches
(Sojourn Records)

Vem vet något om Robinson Treacher?

Själv vet jag bara att han har sin trogna publik i NYC-området, främst i Long Island som är hans hemmaplan, och att han nu har levererat sitt andra CD-album.

Hans debutalbum, »Chrome«, släpptes 2009 och innehöll låten »Tearing My Soul«, som gav honom titeln »Best Vocalist Of The Month« i det amerikanska nätmagasinet Singer Universe.

Och så vet jag att han har en mycket egen röst, en sån där röst som man lätt känner igen, den är knivskarp, vass som en dolk men ändå behaglig.

Treacher skriver sina låtar själv. Han korsar genregränserna främst när han blandar soulig rock med alternativ country och det växer fram en akustisk musik som rymmer både poesi och passion. Det är inte ovanligt att han använder fotstamp eller handklapp som en extra krydda.

Robinson Treacher kan mycket väl vara ett namn som är på allas läppar inom en snar framtid. Hans nya CD är en bra grund för ett definitivt genombrott. Här finns låtar som fastnar och en sångare med en speciell röst som man gillar mer och mer för varje spelning. Och han levererar musik som alltid är rätt ¬– här finns spår av både garagerock och Stevie Wonder eller Sam Cooke.

Han låter inte som andra.

/Rune Häger