Recension
Ruffins, Kermit
We partyin´ traditional style!
(Basin Street Records)

Det här är enkel, okomplicerad, traditionell feel-good-jazz. Kermit Ruffins är från New Orleans, han spelar trumpet och han sjunger släpigt, mörkt, raspigt. Tänk en glad Louis Armstrong. Light.

Jag associerar den här musiken till rökiga klubbar, nöjesstråkens gränder, pratiga pubar, nöjesfält, nattliga glädjekvarter eller precis vilket annat ställe som helst där människor önskar roa sig, skratta, dansa och spendera sina pengar. När timmen blir sen kanske de mer stillsamma melodierna rent av framkallar en ensam sentimental tår också till något minne vi trodde att vi hade förträngt.

I bandet har han piano, klarinett, trombon, banjo, trummor och bas. Vi får jazzstandards som ”Jeepers Creepers”, ”All of me” och ”When the saints go marching in” uppblandat med ett par egna låtar och ytterligare en handfull mer eller mindre kända traditionella låtar. I ”Careless love” snuddar han nästan vid Tom Waits för ett ögonblick. Light.

Hur många trumpetare finns det i New Orleans? Det kan aldrig bli för många. Ge dem stipendier, kulturbidrag, statlig lön. Köp deras skivor. Måhända är den här cd´n en bagatell. En skiva i mängden musikåret 2013. Men om inte dessa 55 minuter och 46 sekunder med Kermit Ruffins skänker er någon glädje alls tror jag hjärtat har stannat i kroppen på er.

/Mattias Syrén