Recension
Jewell, Eilen
Konsert Pildammsparken, Malmö, 2013-06-23
(Sommarscen)

Att Malmöpubliken verkligen har tagit Eilen Jewell till sitt hjärta visades tydligt vid söndagens gratiskonsert i Pildammsparken. Även om den musik som Eilen och hennes svartklädda trio bjuder på egentligen kanske skulle passat bättre in på en mörklagd nattklubbsscen så var amfiteatern denna ljuvliga sommarkväll ändå en perfekt spelplats med utsökt akustik. Och bandet möttes av en stor och entusiastisk publik där åldrarna var ganska jämt fördelade från de allra yngsta till pigga pensionärer. Det är mycket glädjande och välförtjänt. Eilen är utan tvekan den artist som imponerat mest på mig under de senaste fem åren. Hon är en stor sångerska som leder ett förträffligt, hårt arbetande och samspelt band. Hon och hennes kompanjoner har dessutom förmågan att skriva fantastiska låtar och att sätta ihop utsökta album som är små mästerverk med en sammanhållen känsla och stämning. Redan efter ett halvt decennium som artist har Eilen åstadkommit tre klassiska, jämnstarka och i huvudsak egenkomponerade album som utgör grunden för hennes karriär och liveframträdanden: ”Queen of the Minor Key” (2011), ”Sea of Tears” (2009) och ”Letters From Sinners And Strangers” (2007). Vart och ett av dessa album bjuder på sin egen mix av folkmusik, country, rockabilly, western swing, jazz och bluesrock. Recepten och kryddorna varierar men grundingredienserna är de samma. Och live har hennes superba trio av musiker– efter åratal av hårt turnerande – skapat ett välvässat, enhetligt och distinkt eget sound.

Förutsättningarna var alltså desamma som förra året då Eilen bjöd på en magisk kväll på Babel. Men det är var en ganska annorlunda setlist som hon och bandet bjöd på denna gång. Man inledde överraskande med en karaktäristisk och vass instrumental från gitarristen Jerry Millers härliga och färska soloplatta ”New Road Under My Wheel” och plockade sedan till synes godtyckligt ur den redan omfattande låtskatten från Eilens fina skivor. Det fanns massvis med höjdpunkter: Jag njöt denna kväll speciellt av de fina versionerna av ”Home To Me” och ”Santa Fe” från senaste plattan, en skön och oväntad cover på Stonewall Jacksons gamla hit ”Why I’m Walking”, det klockrena framförandet av den egna klassikern ”High Shelf Booze” samt den svängiga avslutningen med ”If You Catch Me Stealing” från Bessie Smith (en av Eilens främsta inspirationskällor).

Det enda man egentligen kan anmärka på var att tillställningen var över alldeles för fort, det kändes som att bandet hade mycket mer att bjuda på. Men med tanke på att det var gratis kan man ju knappast klaga på en dryg timmes förstklassig underhållning. Eilen säger dessutom flera gånger under kvällen att hon och bandet planerar att återvända till Sverige snart igen. Det får de hemskt gärna göra - och allra helst med ett nytt album i bagaget! Jag kan nämligen inte vänta på att få höra ännu mer musik från detta talangfulla gäng.

/Roger Jönsson