Recension
Wheeler, John
Un-American Gothic
(Cooking Vinyl)

Fotot på omslagsbilden är lika gåtfullt som Mona-Lisas leende. Titta på det en stund, spela skivan några gånger och titta igen. Jag tror ni kommer att se en annan bild.

John Wheeler har nio album bakom sig med Hayseed Dixie. Ett amerikanskt bluegrassband som slog igenom år 2000 med covers på AC/DC-låtar. I mars 2003 hade de tre olika album inom top-15 på amerikanska Billboards bluegrasslista. Deras bluegrasstil skulle jag kalla mer ”lättsam” än traditionell.

Idag bor Wheeler i England och ”Un-American Gothic” är hans första cd i eget namn.

Lättsam bluegrass har till stor del gått över i reflekterande, medveten pop som har vissa gemensamma drag med Elvis Costello och Marshall Crenshaw. Han spelar i princip alla instrument själv, gitarr, piano, orgel, bas, trummor och fiol. Ben Bastin bidrar med ståbas på två låtar, Rob Pennel spelar trummor på två och Jayson Wyatt cymbaler på en.

Texterna gör nedslag i samhällsdebatten uppblandat med funderingar från en 43-årig man som betraktar sig själv och sin omgivning. Han levererar sanningar med stänk av både bitterhet och cynism. Han kritiserar kyrkan, förbannar staden han bor i för att den bryter ned honom och vänder och vrider på kärleken i medelåldern.

I “Down on the exit” konstaterar han att:

Oh she’s got that perfect body, yeah but don’t they all
Cause when all your dreams are re-runs the world starts looking small

och i ”Küss mich noch einmal” slår han knut på kärleken innan den har börjat:

As soon as I get used to you babe
I won’t hear you when you shout
As soon as I get used to you babe
I won’t even notice when you turn the bedroom light out

But right now you’re new
And every beat of my heart is true
So don’t think it through
How we’ll both feel in a year or two

Låten ”Deeper in debt” är en politisk kommentar riktad mot det amerikanska presidentvalet i höstas. Några rader lyder:

They say the government can save us from the misery they gave us
And we just get deeper in debt
They tax the drinkers and the smokers and they give it to the brokers
And we just get deeper in debt

Det är eget material i tio av tolv låtar. Vi får också två personliga tolkningar av Dylans ”Masters of War” och The Jams ”Eton Rifles”.

När han turnerar åker han alltid motorcykel och han är syssling till Lester Flatt (känd från bluegrassduon Flatt & Scruggs).

Wheeler beskriver själv musiken på “Un-American Gothic” som “acoustic-electric jazz-punk riding on the back of some old-school folk-funk”. Jag ser ingen anledning att ha någon invändning mot det… Ge låtarna er uppmärksamhet och betrakta hur omslagsbilden sakta ändrar form och talar till er.

/Mattias Syrén

Lyssna på Spotify