| |||||||
Recension
Nordenberg, Sara
Home
(www.saranordenberg.com)
Sara Nordenberg förenar sömlöst intryck från blues, soul och country i ett snyggt rockflöde. Det flyter lätt, men musiken blir aldrig lätt eller flyktig. Sara Nordenberg låter sångerna tala; hon stannar upp vid betydelsetunga ord, vrider på dem och blottlägger innebörden med fin känsla både för ordens lyriska valörer och den vokala fraseringens betydelseskapande möjligheter.
Attityden är tillbakalutad, även om Sara Nordenberg är omutligt fokuserad. Framförandena blir aldrig sladdriga, blott avslappnat passionerade. Den sparsamma ljudbilden lyfter också fram sången på ett tilltalande sätt. Orgel, bas och trummor ger en bakgrund, Clas Olofssons elegant sparsmakade och precisa gitarrlicks fyller ut och ger ytterligare kontur. Tyngdpunkten ligger på ett lyhört ensemblespel, där varje instrument fogas in i en helhet, men utan att suddas ut av denna.
Och ibland lösgör sig ett instrument i en självständig stämma, som Olofssons vackra dobrointro i »Brighter Day«. Men varje sång profileras i egen rätt, som delar av den konstnärligt sammanhållna helhet som musiken utgör.
Ska vi söka beröringspunkter går associationerna till Bonnie Raitts mindre bluesimpregnerade stunder och till Linda Ronstadt. Men det handlar aldrig om någon anpassad variant av den amerikanska västkustrocken. Albumet heter »Mine«, och musiken är slutligen Sara Nordebergs egen.