Recension
Peter, Paul & Mary
Live in Japan, 1967
(Warners/Rhino)

Efter Kingston Trios monumentala framgångar i slutet av femtiotalet kom i början av sextiotalet en andra våg av folkmusikartister där Peter, Paul & Mary snabbt tillskansade sig en tätposition för den nya rörelse där det politiska inslaget var väsentligt större och viktigare än det varit för grupper som Kingston Trio, Brothers Four eller New Christy Minstrels.

En ny generation låtskrivare stod plötsligt i dörröppningen och ville in. Då PP&M ingick i Albert Grossmans artiststall tillsammans med Bob Dylan och Gordon Lightfoot var tillgången på nytt material i praktiken obegränsad. En fördel PP&M snabbt utnyttjade genom att spela in Dylans ”Blowin´ in the wind” som blev en stor försäljningsframgång. Dylans och Lightfoots sånger blev tillsammans med bidrag från andra nya talanger som Tom Paxton, Richard Farina och Phil Ochs stapelvara på gruppens album under sextiotalet. PP&Ms största kommersiella framgångar ”Puff the Magic dragon” och ”Leaving on a jet plane” var dock utan politiska förtecken.

1970 upplöstes gruppen för att satsa på sina respektive solokarriärer. Då de individuella framgångarna uteblev gjorde man ett omtag 1978 med albumet ”Reunion” och släppte därefter ett tiotal mycket bra album fram till Mary Travers död 2009.

Den här upptagningen från 1967 släpptes av Warners på LP enbart i Japan och få har känt till dess existens. När den nu släpps på CD har man kompletterat med ytterligare tolv outgivna låtar från samma framträdande. Repertoaren är i stora drag densamma som på den tre år tidigare släppta In Concert (den bästa liveinspelning jag någonsin hört). Här finns sången om den magiska draken Puff, Hedy Wests 500 miles, Lemon tree och fyra Dylanlåtar som i mångt och mycket definierar det tidiga sextiotalets medborgarrättsmarscher. Nu några år senare är engagemanget riktat mot kriget i Vietnam. Det som imponerar här är en påtaglig otålighet och energi i trions framträdande som gör att materialet inte känns passé eller uttjatat. Inte ens idag.

/Lars Svensson