Recension
Brooks, Patrick
Rust and Weeds
((Egen utgivning))

Det här är förmodligen första gången Patrick Brooks nämns på Rootsy. Och om fler än jag upptäcker honom, så dyker han säkert upp här igen.

På sin första CD, som han har producerat själv på eget märke, visar han upp sin förmåga att skriva sånger om vardagliga händelser som vanliga människor råkar ut för eller in i under sina riktiga liv. Hans sånger tar mest upp småsaker som evig kärlek eller förhoppningar om att det som har påbörjats ska bli evigt. Inget märkvärdigt alltså. Men det känns äkta.

Han har nio egna låtar på plattan och två som har lånats in och passar väldigt bra ihop med Brooks eget material, T Van Zandts »I´ll Be Here in the Morning« och Guy Clarks »She Ain´t Going Nowhere«.

Det ska bli spännande att se vad som händer i hans karriär härnäst. Han har nyligen flyttat från hålan Canal Fulton (5.500 in.) i Amerikas Heartland till Austin i Texas. Här finns möjligheter för en 26-årig grabb som Patrick Brooks och jag tror han är precis rätt på det med sin sparsmakade musik, som han lyfter fram i enkla och välsmakande arrangemang. Håll öronen öppna, så får du se...

/Rune Häger

Lyssna på Spotify