Recension
Zetterberg, Sven
Mileage
(Borderline Records)

Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Sven Zetterberg är vår främste soulbluestolkare. Jag har hört det tidigare och jag hör det nu igen på den nya plattan ”Mileage”. Ännu en högklassig produktion från ”The King of Blues and Southern Soul”, som han själv benämner sig.

”Mileage” är lite bredare än vad vi brukar få paketerad från Sven. Här går vi från texmexsoulballad till hillbillyrock via mer igenkännbar blues och soul. Den övergången till lite mer rockiga nummer och en större koncentration på sången från det föregående albumet ”Grounded In Reality” håller i sig.

Resan på ”Mileage” startar med ”Love Can Go Wrong” som är en texmexsoulballad som Doug Sahm skulle kunna ha gjort. För här finns även Augie Meyers med på accordion. En lite udda fågel i den Zetterbergska flocken. Och det fortsätter på samma spår. Nästa låt är en låt som inte hade klarat ett genustest ”Tall, Dangerous And Drunk”, men som väl klarar testet för rockig R&B med pumpande blås. Sen kommer ”All My Luck Is Gone” som är en snabb piskande R&B med slidegitarr. Fjärde spåret är ”Kind Of Lonesome”, som är en swampbluesrockare med munspel ala Lazy Lester. Sen känner vi mer igen oss i ”I´m Gonna Change”, en långsam soulfylld blues med karakteristisk gitarr och svepande blås, bara för att kastas ut ur tryggheten ytterligare en gång med en snabb rockare i Eddy Clearwaters ”Hillbilly Blues”.

Men sen då? Jodå, sen kommer de som en trygg kärleksfull avslutning, den souliga bluesen i sina klassiska kläder. ”Breaking Up Somebodys Home”, ”Part Time Love”, ”Rome Wasn´t Built In One Day” och ”Give Me Some Of Yourself” gör han så bra som få kan. Sång, gitarr och blås som sig bör.

Till sin hjälp har Sven där gången The Rockarounds. En av tre konstellationer som han arbetar med. Det är Ingemar Dunker, trummor, Tommy Cassemar bas, Calle Brickman keyboards och Micke Finell saxofon.

Ett jubileumsalbum. För Sven fyller 60 år i år och firar 40 år som artist. Det är bara att gratulera. Många fina bluesmil i den kroppen.

/Staffan Solding