Recension
Hat Check Girl
Road To Red Point
(Waterbug Records)

Vägen till Red Point är en ödslig liten grusväg kantad av halvhögt gräs. Dimman ligger tät runt kurvan som skymtar en 50 meter bort. Fotot som pryder omslaget är taget av Julie Cleveland, och har varit en inspiration till sångerna på detta album. Ett album som är det tredje i ett samarbete mellan Annie Gallup och Peter Gallway. Mer om Annie och Peter lite längre fram. Först ett omtag kring stämningen på bilden, för den finns synnerligen väl återspeglad i musiken.

En musik som ibland är så lätt och så långsam att man är orolig att den ska upplösas i små, små lättflyktiga delar. Det är en musik, visar det sig, som har en så stark inneboende kraft att den både håller samman och bär. Bärs fram av ömhet och omtanke med stöd av en sparsmakad instrumentering. En vidunderlig förmåga. Det finns ett litterärt anslag, om man nu kan säga så om sånger som är skrivna som små poem från två personer som har gjort låtskrivandet till sin livsuppgift. De skriver sånger som är reflekterande kring minnen, hopp och överlevnad i ett skiftande amerikanskt landskap och där vandrar hand i hand med den sårbara mänskligheten.

Arrangemangen är lyhörda och välformulerade med en bestämd bas, spröda, vibrerande gitarrtoner och en ensam banjo som glider bort i ett långsamt eko ofta följt av en talande tystnad. Texterna sjungs fram med antingen Annies halvt viskande eller halvt frågande röst eller Peters lite jazzigare anslag. Mer av folkmusik från Annie och lite mer rockuppbyggnad från Peter. Det sofistikerade kommer lika ofta ur det som inte sägs eller spelas.

Annie Gallup är en låtskrivare som började uppträda i mitten på 90-talet och har givit ut 11 album i eget namn sedan 1992. Förutom sången är Annie den som spelar gitarr, lap steel, Weissenborn, dobro och banjo.

Peter Gallway dök upp i Greenwich Village på 60-talet och släppte tre plattor på Warner-Reprise när han 25 år gammal. Har sedan åstadkommit ytterligare 10 album sedan 1994. Peter har även producerat ett 50-tal plattor med andra artister. Här spelar han en Fender Jazzmaster, Fender Telecaster, Gretsch Electromatic, Jerry Jones bariton och Gold Tone resonator, keyboards och accordion förutom sången. Ni hör.

Sångerna är skrivna för ett år sedan i en liten stuga på Oregons kust. Vindpinat och tyst. Den hypnotiska och lite spöklika stämningen finns med i de nio sånger som man knåpade ihop här, plus ett nytt arrangemang till Peters klassiska ”Up In The County”. Det är mer bakgrundssång på varandras sånger en klassisk duett. Med undantag för ”Remember” och ”Far Distans Shore”. Den lite snabbare ”Cape Rouge” med Annies sång och banjospel framstår allt mer som en blivande klassiker, bland många starka och känslosamma sånger.

/Staffan Solding