Recension
Cherry, Don
Organic Music Society
(Caprice)

Dubbel-LP:n ”Organic Music Society”, som Don Cherry kallade sitt, låt säga, musikaliska manifest, gavs ut 1973 och har blivit en klassiker inom såväl jazz- som världsmusik.

Nu på CD för första gången och en efterlängtad återutgivning. (Dessutom har dubbel-LP:n återutgivits på vinyl.)

Vilken fantastisk musik!

Fast på 70-talet tyckte jag att ”Organic Music Society” var en bra, naturlig och helt logisk platta, en självklar del av tiden. Under åren som gått har musiken vuxit till något häpnadsväckande.

Så här självklart blandades och samverkade alltså olika musikformer, kulturer och instrument – och inte minst olika sorters musiker, från hel- och halvproffs till amatörer – under åren 1971 till -73, då inspelningarna gjordes runt om i Sverige och även i Köpenhamn. Och ändå känns musiken som en sammanhängande svit.

Musiken hålls ofta ihop av en trum- eller skrammelrytm från Indien eller Afrika.

I inledande ”North Brazilian Ceremonial Hymn” medverkar Naná Vasconcelos på berimbau (brasiliansk musikbåge). Hans Isgren framför ”Manusha Raga Kamboji” på stråkinstrumentet sarangi. ”Relativity Suite 1” och ”2” får speciell rytmisk karaktär av Christer Bothéns rasslande douss'n goni (jägarharpa från Mali). I ”Bra Joe From Kilimanjaro”/”Terry´s Tune” medverkar cirka 50 musikelever.

Don Cherry själv sjunger, spelar harmonium, piano, trumpet med mera och fungerar som uppmuntrande lärare.

Låtarna har gjorts av bland andra Terry Riley, Dollar Brand och Cherry själv men låter som samlingar av arkeologiska musikfynd från olika delar av jorden. Över alltihop svävar en andlig stämning av mänskligt liv, tillvaron och alltet, snarare än en speciell religion.

Genre: världsmusik.

Tidigare publicerat i Hifi & Musik

/Bengt Eriksson

Lyssna på Spotify