Recension
Kalinec, Brian
The Fence
(Berkalin Records)

Brian Kalinec är en singer – songwriter från östra Texas. Han är en songwriter som har en låtsnickrares bästa förmågor. Intressanta texter, poetisk touch och personliga reflektioner kombinerade med en följsamt musikalisk inramning. Det finns en kombination av Woody Guthrie, John Steinbeck, James Taylor och Rodney Crowell i de historier han berättar. Socialt patos och mänskliga mödor.

Låtskrivande har varit hans stora intresse redan från de tidiga åren i Beaumont, Texas. Hans sånger har uppmärksammats i tävlingar och på festivaler genom åren. Kanske just därför har han också varit ordförande i Houston Songwriters Association.

”The Fence” är en samling historier som berättar om värdet av arbete, ansträngningar och umbäranden på ett eller annat sätt. Det kan vara från att sätta upp staket till att hugga sten, från att välja en karriär framför ett förhållande till att bli arbetslös, från Teddy Roosevelts flodäventyr i Sydamerika till en kvinna vars liv för evigt påverkas av hennes pojkväns dåliga omdöme. Vi möter olika mänskliga karaktärer i de tolv sånger som Brian framför. Det är samhällsbyggaren Uncle Joe och det är Carla Moore och hennes minnen och det är människor som hamnat i situationer de inte själva råder över. Därför är vi alla moraliskt ansvariga att hjälpe dem som har det sämre än vi själva.

Titelspåret inleder med fiol och gitarr och sprider sedan glädje och tillfredställelse i självförverkligandet. Brian framför sångerna med ett stort övertygande lugn trots ett ibland desperat innehåll. I ”Nowhere At All” till exempel:

Left when I was twenty-one
Tied my shoestring on the run
Full of passion and self-doubt
But I thought I had if figured out.

Eller i den typiska countrylåten ”Lone Star Lonely”:

She´s a Lone Star lonely
In a five-star hotel
What she really needs
No one can sell
She draws the curtains
On those New York night skies
And she softly wipes
The tears from her eyes.

Den snabba ”Stranger In This Line” bjuder på ett snyggt samspel mellan dobro, gitarr och fiol och ett kallt konstaterande:

Hunger´s not a calling, it´s a curse
Here in this land of plenty, there are plenty out of work.

Att sedan komma på en sång med titel ”Creosote”, denna cancerframkallande vätska destillerad ur trätjära, säger mycket om Brians idérikedom. Dessutom är den bestämt elektrisk och med en smygande trumpet.

Brian är fin singer – songwriter i den meningen att han faktiskt kan både text och musik. Dessutom sjunger han med ett mjuk och stark sångröst, en röst som fängslar därför att den har en så god förmåga att förmedla orden, binda dem tillsammans med musiken till en fungerade helhet. Själv är han en lysande gitarrist och för att göra det hela ännu bättre har han också en musikalisk ådra som utvecklas tillsammans med musiker han har valt att samarbeta med. Just kombinationen av fina eftertänksamma texter, starka melodier och ett skickligt musikaliskt musikergäng gör ”The Fence” till ett starkt album. Med sig som huvudsakligt stöd har Brian Merel Bregante trummor, Patterson Barrett dobro, steel guitar och mandolin och Rankin Peters bas. Dessutom bland andra Jeff Duncan fiol, Bill Ward piano, B Sterling Archer på cello och trumpet samt ett antal bakgrundssångare.

”The Fence” tar sig välförtjänt in på Euro Americana Chart. Kolla själv varför.

/Staffan Solding

Lyssna på Spotify