Recension
Keating, Matt
Wrong Way Home
(Sojourn Records)

Matt Keating är en singer/songwriter från Boston, som har spelat in tio album sedan 1993 och debuterade som barpianist och gatusångare redan under 1980-talet. Han har också ingått i olika lokala rockband, ett av dem hette Circle Sky, innan han bestämde sig för att det var soloartist han ville bli.

Så han flyttade till New York och utökade spelningarna i gathörnen med att också ställa sig i tunnelbanan. Så småningom lyckades han få ett skivkontrakt och fick då även chansen att spela på barer och småklubbar.

På hans tionde platta får vi höra 16 ungefär likadana låtar, alla i en melodisk Americana-stil där Keating sjunger ungefär som att han själv tycker det är tråkigt och att han därför tänker på något annat. Den arrade orkestreringen andas 70-tal och kan i bästa fall betraktas som en slags modern nostalgi. Jag har inte hört en enda av alla hans tidigare album och vet inte om det är så här han brukar låta. Men det är i så fall inte så konstigt att han under alla dessa år aldrig har lyckats nå någon position inom popvärlden. Han är fortfarande en okänd figur utan några listplaceringar eller något annat att luta sig emot.

Matt Keating kan väl i alla fall få cred för att han inte ger upp. Han tänker tydligen fortsätta att turnera både i USA och Europa och det kommer säkert fler album. Och då kan vi hoppas på att bakgrundssångerskan Emily Spray får vara med igen, för hon är den som försöker blåsa liv i låtarna och hon verkar jobba på att hålla Matt vaken till plattan är slut.

/Rune Häger

Lyssna på Spotify