Recension
James, Waz E.
Noisy Trucks
(Gravel Road Records)

När legenden från The Flying Burrito Brothers, John Beland, tar sig an jobbet att producera en platta med ett okänt namn från andra sidan jordklotet, måste man bli en aning nyfiken på hur det kan låta.

Det kända namnet är Waz E. James och han träffas säkrast tisdagar på Claypols Bar i Melbourne. Där har han spelat år efter år tillsammans med sitt nuvarande lilla kompetenta band.

Själv låter han mer amerikansk än australiensare och han levererar sina låtar med en rå och brutal röst som jag tycker påminner om någon annans i skivsamlingen, jag kan bara inte komma på vems jag menar.

Det är i alla fall en rutinerad kille den här Waz. Han verkar vara i medelåldern och har skrivit låtar sedan han var 17. Han har förmågan att hitta enkla och välsmakande melodier och skriver texter som verkar ärligt självupplevda. Jag fick omedelbart goda vibrationer när jag tryckte igång CD:n och är nu på jakt efter hans tidigare utgåvor. Han är en sådan där artist som bör finnas i varje rotmusiksamling.

Kan det förresten vara Waylon Jennings jag blir påmind om? Eller är det någon annan?

/Rune Häger

Lyssna på Spotify