Recension
Fastback, The
Born Too Late
(Rock Around the Clock Records)

Nu är den här! Den perfekta skivan för bilstereon våren och sommaren 2012 om man är svag för band som Rockpile, Refreshments och Trouble Boys. Fastback lirar rockabilly, men inte den där ängsliga, spinkiga varianten som försöker kopiera 50-talet rakt av utan tätt, tight och »fläskigt«. Spelglädje och energi i klass med finska Hurriganes, fast bättre uttal förstås.

Kommer att tänka på den brittiska rockabilly revival som var som störst i slutet av 70-talet och början av 80-talet. Framförallt påminner Fastback mig om Nigel Dixons band Whirlwind som gav ut två LP på Chiswick. Man blir ju även sugen på att plocka fram lite andra vinylpärlor från den perioden som Crazy Cavan and the Rhythm Rockers, Matchbox, och Memphis Bend såklart.

Fastback bildades i Skövde hösten 2009 av sångaren, gitarristen och låtskrivaren Teddie »Rockabilly«Ericsson. Bandet består även av Malin Rehn (trummor), Richard Franksson (lead gitarr) och Fredrik Hagelberg (ståbas). Alla körar och är i 25-årsåldern, men de har också tagit lite hjälp av tre veteranpubrockare. Billy Bremner som spelat i alla tre banden som nämns i inledningen av recensionen bidrar med akustisk gitarr. Micke Finell är exekutiv producent och Sean Tyla står för skivans liner notes, artwork & design.

Bara för att markera var de står musikaliskt så drar Fastback igenom ösiga versioner av Elvis-hiten »Burning Love« och Chuckens »Promised Land«. Albumets 11 övriga låtar är skrivna av Teddie Ericsson. En sista dansen-tryckare i »Can't Believe«, annars är det raka rör och öppna spjäll som gäller hela vägen och mina favoriter är många: »I Got Lovin'«, »Don't Break My Heart«, »Born Too Late«, »Missing You«, »Hangin' On the Line« och »Don't Walk Towards the Light«.

Än så länge spelar Fastback oftast live i Skaraborgsområdet men jag hade velat se dem på en riktig Sverigeturné tillsammans med John Lindberg Trio eller Refreshments.

Den här skivan borde finnas på alla bensinmackar i Sverige. »Full tank, en ost&baconkorv och en Fastback-CD, tack«.

/Urban Henriksson