| |||||||
Recension
Ballroom Band
Open Minds
(BB Productions)
The Ballroom Band är husband på Mosebacke / Södra Teatern i Stockholm. En gång i månaden spelar de upp till vals (som i »The Last Waltz«). Det är alltid gästartister inbjudna som de kompar. Under 2011 var det bland annat Christian Kjellvander, Staffan Hellstrand, Anna Stadling, Idde, Uno och Johan Johansson.
Bandet består av Martin Frontman (är namnet taget? som frontar på sång, akustisk gitarr och munspel), Pelle Andersson (låtskriveri, orgel, dragspel, mandolin, piano och kör), Jonas Lönngren (gitarr och lapsteel), Clas Lassbo (bas) och Peter Hjerpe (trummor). Veteranen Jesper Lindberg stöttar bandet med sin banjo och pedal steel. Bandmedlemmarna är väl inte så kända för den större allmänheten, men de har ingått i stora svenska artisters laguppställningar som Stefan Sundström, Anders F Rönnblom, Ola Magnell, Miss Li, Totta och Lars Winnerbäck.
»Open Minds« är uppföljaren till 2010 års »Christmas Time In the Trailer Park«. Inledande titellåten låter nästan som mjuk garagerock om det inte varit för den envist plockande banjon. Följande »The Jester« befinner sig betydligt närmare »Music From Big Pink« som bandet nämner som en favoritplatta.
Sen får vi en riktigt trivsam countryduett i »Every Single Flower« där gästande Anna Maria Espinosa glänser.
Kanske skulle de bjuda in Willy Clay Band till sin klubb tänker man efter några lyssningar på »Mr Observer«.
»Please Help Me Now« och »Free To Be Me« rullar på. Därpå följer en låt som starkt indikerar att The Ballrooms Bands medlemmar gjort sina hundår ute på vägarna innan de slog sig till ro på Mosebacke, nämligen fina balladen »Hotelrooms & Minibars (Sleepless Nights With Pay TV)«.
I »Hell I Love You« är det dags för Edith Backlund att vara gästande duettpartner. Tänker först att den här melodin hade varit kul att höra på svenska med Perssons Pack, men sedan får Edith Backlunds starka sånginstas mig att sakna Kirsty MacColl istället. Gillar också nostalgiska »On My Mind« och avslutande »Wahoo« fullknökad med bluespasticher och med ett givande möte mellan munspel och fiol.
Totalt innehåller skivan 12 spår med gediget spel och bra variation och det skulle helt klart vara kul att befinna sig på Mosebacke en kväll när de är värdar, men nya skivan duger gott så länge.
/Urban Henriksson