Recension
Jackson, George
Don´t Count Me Out
(Kent)

George Jackson är en av de främsta soulkompositörerna i historien. Så är det. Ingen tvekan. Otaliga är de sånger han har skrivit åt andra som gång på gång på gång har klättrat upp på försäljningslistorna. Men det som skiljer George från andra kompositörer är att han dessutom själv var en fin sångare och, inte minst, spelade in sina kompositioner som de skulle vara. Med de bästa musikerna som fanns på bolaget. Det fanns säkert en dröm om att själv någon gång få ge ut en skiva som skulle klättra till toppen på listorna precis som hans sångarkollegor gjorde. Men nej, så bra var han inte. Men inte långt därifrån.

Det kan vi höra här på den första av minst tre volymer sånger från Georges karriär som huskompositör hos Fame i Muscle Shoals. En del med uppbackning av Fame´s andra fina rytmsektion, några från Rick Hall´s tredje studioband, The Fame Gang, och ytterligare några inspelade i Memphis med Hi Rhythm-kollektivet.

Wilson Pickett, Clarence Carter, Candi Staton, Z.Z. Hill, Johnny Taylor, Denise Lasalle, Jimmy Hughes, Aretha Franklin, Bobby Blue Bland, Sweet Inspirations, Patrice Holloway, Willie Hightower, Osmond Brothers, Bob Seger är bara några av de många artister ur olika musikområden som spelat in Georges sånger. ”Search Your Heart” blev B-sida till Wilson Picketts ”Hej Jude” och spelades även in av James Carr. ”I Can´t Do Without You” togs om hand av Clarance Carter, Doris Duke och Small Hours, ”Back In Your Arms” blev B-sida till Wilson Picketts ”Mini-Skirt Minnie”, ”Find ´Em, Fool ´Em And Forget ´Em” var en 3F-blues som han själv gör väldigt bra och som också Bobbie Gentry och Dobie Gray gillade… Ja, det blir till en lång hitlista. Nästan alla sångerna på denna den första samlingen har en egen historia.

Många av sångerna skrev George med en speciell artist för ögonen. Var Clarence Carter på ingång, eller Wilson Pickett, så satte han sig ner och skrev och spelade in sina nästan färdiga demos så att det fanns material klart när artisterna dök upp. Vilken guldgruva det var att plocka från. Men här finns också sångerna som ingen artist nappade på just då och som är helt i klass med de andra. Eller till och med bättre, men kanske då inte anpassade för just den artist som var på gång. Och så blev de liggande i valvet. Tills nu.

Men hur är det då att lyssna på Georges egna versioner av sina egna sånger? Genomgående väldigt bra. Även om de mer välkända artisternas versioner oftast är ännu ett stå vassare är det här southern soul av främsta märke. Dels för att de är starka kompositioner både till musik och text, fint arrangerade, mycket bra inspelade med de främsta musiker som fanns att tillgå och dels för att de är framförda med stor känsla av en sångare som väl kunde konkurrera i toppen. Med en härlig och personlig röst visste han hur sångerna skulle låta, samtidigt som andra versioner kunde bli både snabbare och långsammare, mer blåsiga eller mer avskalade. Vilket också gör lyssning extra intressant, om man nu vill lyssna med det örat. Annars går det bra att bara njuta.

/Staffan Solding