Recension
Bogguss, Suzy
American Folk Songbook
(Loyal dutchess/import)

Suzy Bogguss har hunnit till sin femtonde skiva, duoalbumet med Chet Atkins, två julskivor och ett livealbum inräknade. Då hämtar hon, som titeln anger, sångerna från den amerikanska folkrepertoaren. Hon har varit där tidigare, bland annat i en fin duettversion av »Tumbling Tumbleweeds« på en av Michael Martin Murphys album med cowboysånger.

Som alltid präglas Suzy Bogguss musik av enkelhet och en omedelbar skönhet bortom alla de valhänta kategorier som vi vanligen låser in våra beskrivningar i. Och som alltid formulerar hon sitt statement med absolut integritet och utsökt stilkänsla. Det gäller hennes musik både som kommersiellt framgångsrik artist i Nashvilles huvudfåra, som personlig singer/songwriter, hennes egenutgivna skivor och nu som folksångerska.

Instrumenteringen är avskalad till ett uttrycksfullhetens komprimerade minimum. Munspels- och fiolduett i »Wayfaring Stranger«, avspänd gitarr i »Banks of the Ohio« (med änglalik stämsång från Matraca Berg och Gretchen Peters) och sorgsen whistle i »Johnny Has Gone for a Soldier«. Men allra mest omedelbart och avskalat vackert är det när Suzy Bogguss återkopplar till cowboyspåret i »Red River Valley« med avklarnad gitarr och trånande munspel.

Bland övriga sånger märks »Shady Grove«, »Ol’ Dan Tucker«, »Careless Love« och »Erie Canal«. Suzy Bogguss väljer alltså ur den amerikanska folkrepertoarens standarddel, och det är sånger som kan tolkas hur många gånger som helst. Suzy Bogguss skriver in sig själv i en löpande receptionshistoria, och hon gör det med värdighet. Inte en tolkning är överflödig, allt präglas av den utsökta känsla som Suzy Bogguss utvecklat till fulländning under det gångna kvartsseklet.

Två sånger avviker från mönstret, Carter Familys »Wildwood Flower«, där Pat Bergeson snyggt reproducerar Maybelle Carters gitarrstämma, och Stephen Fosters »Beautiful Dreamer«. Den senare en sång som inbjuder till innerlighet, men också sentimentala överdrifter. Men Suzy Bogguss undviker alla blindskär i en nertonad, närmast viskande, närhet.

/Magnus Eriksson

Lyssna på Spotify