| |||||||
Recension
Tabor, June & Oysterband
Ragged Kingdom
(Westpark Music)
June Tabor och Oysterband tillhör sedan sjuttiotalet var för sig den engelska folkmusikadeln och »Ragged Kingdom« är deras andra gemensamma platta sedan »Freedom Rain« (1990). Det är minst sagt en lysande återkomst!
»Ragged Kingdom« inleds magnifikt med den traditionella ”Bonny Bunch of Roses” med ett ödesmättat och påträngande arrangemang som är starkt gåshudsframkallande. Tempo och attityd i framförandet påminner en hel del om Pouges. När man väl hämtat andan radas ett mycket varierat program upp där det traditionella materialet på ett alldeles självklart sätt tvinnas samman med nya, eller i alla fall relativt nya låtar som exempelvis ”The Hills of Shilo” (Shel Silverstein!), ”Seven Curses” (Bob Dylan) och inte minst – och kanske plattans höjdpunkt - tolkningen av Joy Divisions ”Love Will Tear Us Apart”.
John Jones och June Tabors röster bildar tillsammans en syntes ”made in heaven” varför man hoppas att det inte dröjer ytterligare tjugo år för fler gemensamma plattor. Överlag är såväl solopartierna som stämsången fantastiska. Oysterband använder sig i huvudsak av akustiska instrument och arrangemangen är ytterst innovativa. Ett bra exempel är den avslutande ”Dark End of the Street” där Ray Cooper använder sig av ett harmonium (melodion?) som ger ett lyft till en låt som ju gjorts i ett antal övertygande versioner genom åren.
Brittiska folksångare och grupper har ofta en ovana att framföra traditionellt material med ett visst stackato som kan upplevas tröttsamt, här finns inget sådant. Det är med andra ord svårt att låta bli CD-spelarens repeatknapp (jo, sådana maskiner är fortfarande i bruk).
»Ragged Kingdom« engagerar från början till slut, fylld med lysande musikaliska insatser utfört med en attityd som lyfter hela plattan till en given kandidat till årets album.
/Lars Svensson