Recension
Sparks, Tori
Until Morning/Come Out of the Darl
(GMR)

Tori Sparks är 28 år gammal och kallas redan »the hardest-working woman in the music biz«. Hon kommer från Chicago och tog en omväg via Sarasota i Florida innan hon bosatte sig i Barcelona. Där bor hon för tillfället.

Hon drivet ett eget alternativt skivbolag, Glass Mountain Records, hon lägger ner massor av energi bland annat på att hjälpa olika organisationer som kämpar för att förbättra levnadsvillkoren i u-länder, hon skriver låtar som hör hemma i countryns utkanter, men som ofta kallas rock´n´folk, och hon turnerar så mycket hon kan.

En så ambitiös dam har naturligtvis hunnit med ett antal skivutgivningar också och när hon nu är framme vid sin femte cd, blir man knappast överraskad av att det är en dubbel.

Varför kan man fråga sig. Cd-epoken lär ju gå mot sitt slut och de 14 låtarna hade lätt fått plats på en och samma skiva. Men Tori vill väl markera skillnaden mellan ljus och mörker, mellan dag och natt, hopp och förtvivlan. Så det fick bli två skivor med sju låtar på varje. Tretton har hon komponerat själv, den 14:e är en kubansk schlager från 1947.

De båda skivorna innehåller många bra låtar. Och Tori Sparks har en skön röst som hon behärskar och kan briljera med. Man lär sig snabbt att känna igen henne.

Naturligtvis har hon producerat själv, med hjälp av David Henry, och de har plockat in tunga Nashville-namn i studion. De ger låtarna den tyngd de är menade att ha, texternas betydelse förstärks av arr och skickliga instrumentalister bakom Tori. Det är en platta som fångar in sin publik utan draghjälp. När jag spelade den hemma med folk på besök, kom frågorna spontant: vem är detta? Vem sjunger? Vad heter hon?

Hårdjobbande som hon är, har hon också lagt sig i formgivningen av cd-förpackningen. Det borde hon inte ha gjort. Kartonaget förmedlar ingenting, ger bara ett intryck av att här har någon tagit sig vatten över huvudet och misslyckats totalt inom begreppet design. Fattar inte att hon inte upptäckte det själv innan hon gick till tryckeriet.

/Rune Häger