Recension
Wikström, Rolf
I stället för tystnad
( Black Light Records)

Bortsett från en bisarr Kalinka-version av John Denvers ”Country Roads” på svenska där Roffe slirar i både gitarrspelet och tempot är ”I stället för tystnad” en av Rolf Wikströms bästa plattor på flera år. Bluestolvorna har fått ge vika för ett mer tillbakalutat sväng i J J Cales anda som passar Roffes rossliga röst perfekt. Bluesen blandas med svenskt vemod, tassande hammond och Roffes ofta akustiska finlir. Till höjdpunkterna hör ”När vi har kommit hem”, en duett med Caroline af Ugglas och den tungt malande, rasande återhållna och majestätiska elegin över hans döda mor, ”Arton nätter, nitton dagar”, där Roffe till slut släpper loss iskallt raseri på gitarren, är ingenting annat än ett mästerverk.

/Christer Olsson