Recension
Martin, Eddie
Folk & Blues
(Blueblood Records)

Eddie Martin är en 52-årig engelsman som med denna CD har släppt tolv album sedan 1995. Han har arbetat sig upp till en framstående folkmusiker och bluesman. Inte minst har hans fina gitarrspel givit honom mycket beröm. Och det ska han ha. Han är en skicklig gitarrist och behärskar allt från deltabluesslide till flamencofingerplock.

”Folk & Blues” är precis vad titeln säger, en samling av folksånger och blues. Det finns en lång tradition av duktiga folkmusiker och akustiska bluesutövare i England. Eddie Martin är en arvtagare och har potential att göra något riktigt bra. Det finns också ett legendarisk one-man-band i Duster Bennett med gitarr, munspel och bastrumma. Eddie har fått klä rollen av att vara uppföljare i den traditionen och, men det får vi inte så mycket av här. Det hade vi gärna velat höra mer av. För Eddie kan spela munspel också. Riktigt bra med sin halsställning.

Sångrösten är snarare varm, mjuk och behagligt melodiöst berättande än raspigt hes bluesig. Texterna är mer engelska än amerikanska. Det blir mer vackert än spännande. Även om gitarrspelet oftast är så skickligt att man faktiskt vill lyssna.

Tre av de tolv låtarna är instrumentala där ”Butterflies” är en fingerplocklåt, ”Still Chasing That Fox” en traditionell blues på rävjaktstemat på munspel där Sonny Terry skulle blivit glad och ”Old London Blues” som också går i fingerplockstilen. Hela tiden växlar det mellan blues och folkmusik framförd med plock eller slide.

Eddie Martin bjuder med andra ord på en varm, charmig och varierad musik i både folk – och bluestappning framförd med ett skickligt gitarrspel från deltabluesslide till fingerplock kompletterat med fint munspel. Väl värd att lyssna på.

/Staffan Solding