Recension
Decemberists
The KIng Is Dead
(Rough Trade/Border)

Om man ska tro hyllningskören har vi i Decemberists ett stort pophopp. Att åsikterna sedan går isär om den riktning bandet tar på »The King Is Dead« spelar kanske mindre roll - skillnaderna mellan plattorna är trots allt inte så stora. Det handlar om influenser från såväl sent 60- som 80/90-tal och ett gott hantverk. Men är det så mycket mer?

Inledande »Don’t carry it all« sätter en viktig del av agendan. Neil Youngmunspel med rytmik lånad från Dylan. Midtempo á la The Band. Melodi som är central och i detta fall mycket stark. Fint fungerande stämsång. Olika typer av gitarrer och andra stränginstrument som bildar en attraktiv väv av klanger i effektivt samspel med solitt komp.

Betydligt mer avskalade spår i samma fåra är »Rise to me« och »June hymn« och det är när de allestädes närvarande akustiska gitarrerna får bära låtarna som jag tycker att Decemberists är riktigt bra. Det är också då Gillian Welchs närvaro är som mest motiverad och gör skillnad. I andra spår dränks hon tyvärr rätt effektivt i mixen.

Jag har svårare för de spår som lutar sig mer mot REM, Waterboys och till och med Pet Shop Boys, hur mycket jag än gillar de banden. Att vara influerad är en sak, att stjäla hej vilt en annan. Frågan om autencitet blir brännande och jag har faktiskt svårt att betrakta två-tre spår här som så mycket mer än pojkarnas vilja att låta som sina förebilder. Det blir något slags sökt collegecountryrock av det hela. Jag går inte i taket.

Å andra sidan uppskattar jag Colin Meloys förmåga att skriva slagkraftiga låtar med lagom kryptiska och ibland stilsäkert romantiska texter. Och framförandena är, inom ramarna, oantastliga. Men visst är »Moondance«, »Automatic For The People«, »Fisherman’s Blues« och »Harvest« avgjort bättre. För att inte tala om »It’s a sin« och hela Gillian Welchs katalog.

The Decemberists vill mycket och kan sina hjältar, men i min bok är bandet inte mer än lovande än så länge. Nåväl - nog med gnällande nu. Jag spelar »Down by the water« i stället och häpnar över drivet i denna Stipemarinerade mollpärla.

www.tedeborg.se

Finns i shopen: www.rootsy.nu/butik/album.php?id=1269

/Bengt O Tedeborg

Lyssna på Spotify