Recension
Cowboy Junkies
Demons
(Proper)

Här kommer volym två i en serie på fyra kallad The Nomad Series, en sångcykel från Cowboy Junkies. Volym ett var ”Renmin Park”, som utgick från Michael Timmins upplevelser i Kina. Volym två är ett hyllningsalbum till singer & songwriter Vic Chesnutt. De är lite av samma andas barn Chesnutt och Timminssyskonen. Vic var bland annat med på Cowboy Junkies ”Trinity Revisited” 2007.

Vem var Vic Chesnutt, som nu får ett helt album till sin ära? Han var en mycket speciell person. Jagad av demoner i hela sitt liv. 19 år gammal 1983 blev han nästan helt förlamad i en bilolycka. Med begränsad rörlighet kunde han fortsätta att skriva sånger, läsa poem, sjunga och hjälpligt spela enkla ackord på sin gitarr. 17 album hann han spela in innan han dog av en överdos av muskelavslappnande medicin den 25 december 2009. I en intervju tidigare samma år berättade han att han försökt att begå självmord en 3-4 gånger men det hade inte lyckats. Detta med anledning av en fråga kring texten i ”Flirted With You All My Life”, där Vic sjunger om att han flirtat med döden i hela sitt liv; ”Oh death, really I am not ready”. Döden återkommer även i ”Square Room” med raden ”Last night I nearly killed myself”.
Michael Stripe från R.E.M. var en av Vics beundrare och producerade hans två första album. Även om Vics album fick uppmärksamhet i musiker- och kritikerkretsar blev de inga försäljningsframgångar. De ansågs vara för tunga, dystra och defensiva, fyllda av en jagande mystik framförda i en enkel, skruvad form av americana.

Nu har Cowboy Junkies med varsam hand och mycket kärlek och ödmjukhet gjort sina versioner av elva Chesnuttspår. Det hörs och känns hela vägen att det här är en själarna gemenskap. Insiktsfullt och initierat, så som man bara kan göra om man har en relation och ett ömsesidigt förhållande. Det hade Michael Timmins och Vic Chesnutt. Och det hörs. Detta är en platta som blandar det enkla och mjuka som i ”Supernatural” med det aggressiva och påträngande som i ”Wrong Piano”. Joby Bakers brusande orgel ger genomgående en säregen stämning och ett härligt sound. Att öka den vanligtvis sparsmakade ljudbilden med mandolin i ”Supernatural”, stråkar i ”Square Room”, blås i ”Strange Language” och klarinetter i ”We Hovered With Short Wings” är genialiskt.

Musikaliskt finns här de ilsket påträngande gitarrerna och den fylligt brusande orgeln, men även det sparsmakade och mjukt längtansfulla i mer akustiskt tappning. Lite Dylan, lite jazzvisp, lite americana och mycket Cowboy Junkies och Margo Timmins personliga sång. Här kanske bättre än på länge. Och även som helhet en betydligt bättre platta än den förra i The Nomad Series.

”Demons” är en platta där musiken och texterna arbetar med varandra och mot varandra. Jag vill och jag vill inte. Därför blir det både spännande och dramatiskt och underfundigt och lyriskt. En stark platta. Gripande men samtidigt musikaliskt njutningsfull. Balanserar på linjen mellan liv och död, där demonerna härjar.

Finns i shopen: www.rootsy.nu/butik/album.php?id=1166

/Staffan Solding