Recension
Jones, Kelly
Brave Heartache
(www.kellyjones.com)

Kelly Jones rör sig i den traditionsmedvetnare delen av countryns huvudfåra, off-Nashville men mer i fas med den öppet kommersiella countrymusikens estetik än med den alternativa countryns klonade missljud. Hon är en utmärkt låtskrivare, med fin melodikänsla och lyhörd för kärlekens tvetydigheter. Hennes mjukt råbarkade, lätt naivistiskt raspiga röst för tankarna till Kasey Chambers och den luftiga ljudbilden och de fjäderlätt studsande musikerinsatserna minner om Joni Harms. Även den prärieromantiska metaforiken i en sång som »Sun’s Gone Down« minner om Harms, även om den tolkade erfarenheten rör sig i annan riktning.

Och någon gång ruffar Kelly Jones till uttrycket, till exempel i »Brave Heartache«, där Dom Francos läckra glissandon och Patrick Tetreaults läckra riff och honky tonk-licks ger den framåtlutade melodin ytterligare en skjuts.

De flesta av skivans spår håller samma klass. Kelly Jones är en artistiskt helt övertygande debutant, med en sällsam mognad och expressivitet. Hon kan bli hur bra som helst.

/Magnus Eriksson