Recension
Bloosblasters
Fnitter & Skratt
(Gazell)

Titeln stämmer på pricken. Det här är en gla´ och go´ platta som man blir på gott humör av. Det svänger för det mesta, Dennis Westerberg sjunger på en skånsk accent som man sällan träffar på i Malmö, det lilla bandet låter mycket mer än vad man tror när man läser laguppställningen, det är roliga, fyndiga texter i Westerbergs låtar och Peps Persson har varit med för »mixning och trixning«. Och vad det än betyder, så låter det perfekt.

Man undrar hur den här plattan uppfattas av lyssnare som inte förstår svenska. Vad tror en engelsman att låtar som »Vad du än gör, snälla gör det en gång till« eller »Att det e brått ibland« handlar om? De fattar ju inte ett skvatt, men de kan ändå gilla låtarna och bandet för att det låter bra. Om jag skulle matcha Bloosblasters, skulle jag skicka »Fnitter & skratt« till några amerikanska radiostationer, ljuga ihop en story om bandet på den svenska vischan som inte kan engelska skriver låtar med titlar som översatta betyder »Whatever you are doing, please do it once again«.

Jag ger mig tusan på att den skulle spelas, kanske rent av bli kult.

/Rune Häger