Recension
Jewell, Eilen
Butcher Holler: A Tribute to Loretta Lynn
(Signature Sounds/Border)

Fråga mig inte varför, men jag har inte tagit till mig Eilen Jewells tidigare plattor fullt ut. Bra, visst, men ändå – någonting har saknats. Med denna tributskiva tillägnad Loretta Lynn blir ljudet i min skälla ett helt annat.

Att låtmaterialet är starkt är knappast förvånande. Lynn vet hur man hittar en melodi på miljonen och jag tror det är svårt att överskatta hennes betydelse som textskrivare. Hennes ämnesval och skarpsinne har spelat stor roll som dörröppnare även långt utanför countrymusikens domäner.

I förstone kunde man tänka sig att Jewell inte skulle vara sångerska nog att göra något eget av dessa sånger. Fel fel fel. Hennes svala men intensiva kaxighet, parad med en röst som i sig är både vacker och personlig, ger låtmaterialet precis vad som behövs. Hon lever med låtarna och träder fram som en viktig uttolkare av en betydande sångskatt. Dessa versioner är knappast bättre än Lynns egna, men likväl nödvändiga.

Tacksamt nog har Jewell gjort ett spännande urval. Kända klassiker som »Fist city« och »You ain’t woman enough (to take my man)« finns med, men också mer obskyra nummer som gospellåten »Who says God is dead«. Att inget spår faller ur ramen kan ses som goda bevis på både Loretta Lynns låtskrivarförmåga och Eilen Jewells talang.

Bandet får inte glömmas bort. Det är Jewells ordinarie men kallar sig Butcher Holler här, efter Lynns uppväxtstad i Kentucky. Särskilt gitarristen Jerry Miller är alldeles fantastisk när han med sitt korta eko bjuder på böjningar och åkningar som odlar ståpäls över hela kroppen. Soundet är förresten det rätta överlag: retro men här och nu. Och det svänger, som det svänger.

www.tedeborg.se

/Bengt O Tedeborg

Lyssna på Spotify