Recension
Sargent, Phil
A New Day
(www.philsargentmusic.com)

Gitarristen Phil Sargents nya skiva »A New Day« är närmast ett »mood album«. Förutom en läcker hårdrockpastisch vilar det en meditativ och eftertänksamt dröjande stämning över musiken. Sargents gitarrspel är ofta melodiöst. Han håller ut tonerna i ett laddat sustain, och han ger det melodiska flödet en laddad oregelbundenhet.

Phil Sargent kompas av bas och trummor, i två spår också av piano och orgel. Men avsaknaden av blås kompenseras av sångerskan Aubrey Johnson. Hennes ordlösa sång tar närmast trumpetens plats; unisont med Sargent vilar hon gärna på tonen på ett sätt som påminner om Miles Davis. Det ger en vocalese-artad effekt, trots att den ordlösa sången rent definitionsmässigt inte är en del av den tekniken.

Aubrey Johnson vrider också till sin röst pedalvägen, på samma sätt som Sargent arbetar med sina gitarrpedaler. Det förstärker den säregna samstämmigheten mellan de två, en samstämmighet som starkt bidrar till musikens egenartade karaktär.

Men främst ger skivan en djupt meningsfull uppvisning i jazzgitarrens möjligheter. Phil Sargents personliga klang, hans suggestiva melodiflöden och flyhänta skalklättringar speglar en avklarnad virtuositet där tekniken ingår i en organisk förening med en lyriskt laddad uttryckssträvan.

Och den hårdrockspräglade »Powerplay« understryker vilka melodiska möjligheter som den tunga rockballaden ger en skicklig gitarrist, samtidigt som Aubrey Johnsons sång nyanserar och fördjupar känslouttrycket.

/Magnus Eriksson

Lyssna på Spotify