| |||||||
Recension
Jacob & The Jackals
Breaking The Spell
(Houserockin´ Records)
Det här är bra. Riktigt bra. Jacob Steinwall och hans två medspelare, Sven Andersson bas och Tomas Salonen trummor, har hittat tillbaka till det ruffigt slidebaserade soundet på denna deras fjärde platta sedan bildandet 2003. Det svävar en osalig ande över låtarna. Mycket hokus pokus och ockulta inslag har skapat en musikalisk förtrollning. Närheten till New Orleans och Louisiana är uppenbar även om traditionell slideblues från Chicago också har sin plats. Det är naturligtvis ett genidrag att bjuda in Ulf Sandström på piano till ett par låtar. Ulf är troligen den bäste R ´n´ R och R&B-pianist vi har i Sverige just nu. På Lloyd Price ”Can´t Believe You Wanna Leave” är han i extas. Stefan Dafgård är gäst med sitt munspel på Louisiana Reds struttiga blues ”The Seventh Son” och Jacob Norgren lägger sina saxtoner som gäst också på ett spår.
Plattan bygger på Jacobs gitarrspel och sång. Gitarrspelet är oftast mer lyhört känslosamt än okontrollerat attackerande. Det är sliden som dominerar. Den äger utrymmet på många låtar utan att därför ta död på dem. Jag tycker att Jacob har hittat en bra balans mellan att ligga långt framme och styra och att backa tillbaka och låta kompositionen i sig vara ledande. Producenten Göran Svenningsson har säkert också ett finger med i detta musikpussel.
Sången är bra och passar väl till låtvalet. Ingen speciell sångröst, men den fungerar väl med sin storhet och styrka. På ”Breaking The Spell” bjuder man på en blandning av gamla klassiker och egna kompositioner. De egna har en klar koppling till förtrollning med titlar som ”Mumbo Jumbo”, ”Mojo Bags & Black Cat Bones” och ”Goofer Dust”. De betonar mer med takt än med melodi. Något som blir speciellt tydligt i Ivory Joe Hunters ”Since I Met You Baby”. Där även en intensiv gitarr ligger och driver på i sånglinjen. Två gamla blues i nytappning har också letat sig in på spellistan. Det är Furry Lewis ”Going To Brownville” och Robert Lee McCoys ”Mama Don´t Allow Me To Stay Out All Night Long”.
Jag vet inte om de med ”Breaking The Spell” har brutit förtrollningen. Snarare tvärtom. Skapat en.