Recension
Blandade Artister
A Real Cool Time Revisited: Swedish Punk, Pop and Garage Rock 1982-1989
(Amigo)

Vid sidan av sextiotalets omfattande beat boom - där cd-samlingen “Searchin´ For Shakes - Swedish Beat 1965-1968” naturligtvis bara återger en liten del - är garagerocken på åttiotalet den enda svenska s.k. musikscen som jag tyckt vara tillräckligt intressant för att vilja lägga ner tid, pengar och energi på.

Och ändå var den ingen enhetlig scen, utan mer ett resultat av en befriande inställning att allt var möjligt. Här fanns också allt - garagerock, rockabilly, powerpop, rhythm & blues etc - och det var just det som gjorde den så spännande.

Nya små skivbolag, med fräcka namn som Teenage Kicks, Månsi Sunlight, Hot Stuff, Garageland och Tracks On Wax (med den alltid lika entusiastiske Jörgen Johansson vid rodret), ryckte helt ogenerat åt sig initiativet och gjorde rockmusikens rötter fullt synliga igen.

För visst hade man hört det tidigare och det är det som är meningen med riktigt bra rockmusik. Att den verkar i en tradition, men även tillför något för sin tid specifikt. Genom att addera punkens energi till Voodoo Dolls rockabilly, till Nomads fascination för Pebblessamlingarna samt till BottleUps kärlek till Link Wray och surfmusiken fick vi på åttiotalet äntligen en uppkäftig svensk rockmusik igen.

Den nu aktuella dubbel-cd-samling “A Real Cool Time Revisited” är som dokumentation över åttiotalets garagerock lika efterlängtad och viktig som den tidigare nämnda “Searchin´ For Shakes” var för sextiotalets dito. Med säker hand har Amigo gjort ett urval som borde tillfredställa såväl de redan frälsta som den nyfikne nybörjaren.

För vem kan väl motstå mästerverk - ja, det är faktiskt bland det bästa som spelats in i Sverige - som Shoutless “Insane”(1984), Sinners “When She Lies”(-88), Highway Slugs “Just Another Loner”(-88), Dolkows “Silent Woods”(-87), Playmates “Days After Tomorrow”(-84) eller “Ouy Of My Mind” med The Backdoor Men från 1985?

Egentligen är det meningslöst att räkna upp favoriter, det finns nämligen inte ett svagt spår på “A Real Cool Time Revisited”. Det är snarare så att man vill att ännu mer skall lyftas fram, däribland garagerockens borttappade kronjuvel - “Follow The Beginners” med The Pyromaniacs - som annars riskerar att även fortsättningsvis bli en väl förborgad hemlighet bara för oss innehavare av gruppens mini-Lp på Mercury Records från 1984.

Självupplevt och initierat beskriver Voodoo Dollsbasisten L-P Anderson i texthäftet den entusiasm som på åttiotalet mötte de svenska banden utomlands. Det räckte med att berätta att man var svensk och spelade garagerock så var man välkommen. Nyligen träffade Anderson franska fans till svenska Sinners som exalterade berättade om gruppens fantastiska liveframträdanden i Paris för över tjugo år sedan. Europa, USA och Australien hade koll på den svenska rockens undervegetationen.

Ingen blir dock profet i sitt eget land och här i Sverige har minnet av åttiotalets garagerock varit en angelägenhet mest för oss som köpte skivorna. Amigo tänker ändra på det och har med A “Real Cool Time Revisited” på ett alldeles förträffligt sätt tagit det första steget för att ge den svenska fuzzboxen och garagerocken dess rättmätiga plats i rockhistorien.

/Per magnusson