| |||||||
Recension
S’Aida, Shakura
Brown Sugar
(Ruf/Kommunikation/BAM)
Den kanadensiska sångerskan Shakura S’Aida har uppträtt med flera uppburna jazzmusiker. Hon har också ett förflutet inom världsmusiken. Som soloartist söker hon sig dock till bluesen. »Brown Sugar« är, såvitt jag kunnat utröna, hennes andra skiva i eget namn.
Shakura S’Aida har en kraftfull röst, men också en nyanseringsförmåga som tränger bortom schablonbilden av bluesens klassiska, kvinnliga kraftpaket. I flera låtar närmar hon sig också sjuttiotalets soulfärgade bluesstil, vilket inte minst märks i orgelns framskjutna position och funkrytmerna. Det kunde blivit endimensionellt, om det inte vore för den lysande gitarristen Donna Grantis som läckert förenar jazz med Texasbluesens distinkta tonflöden och sextiotalsgitarristernas tunga sustain och sedan kryddar med en dos hårdrocksimpulser.
Donna Grantis gitarrspel går i laddad dialog med Shakura S’Aidas sång och motverkar dessutom alla instrumentala utslätningstendenser.
Shakura S’Aidas förra skiva, »Blueprint«, finns på Spotify.