Recension
J. Tex
Misery
(Heptown Records)

...och musiken den gnällde och gnall.

Det är lätt att få Gustaf Fröding i tanken, när J. Tex släpps lös.

För nog är han som »Nils Utterman, token och spelmansfanten, han satt med sitt bälgspel vid landsvägskanten, för dudeli! dudeli! dej«.
Med J. Tex blir det dans bort i vägen. För det är lätt att transformera den svenska sommarnatten i det som på gotländska kallas kveiar och vad det är får ni lista ut själva, men ni får ledtråden att det var där Robert Johnson sades till någon ha sålt något av sig själv, till hela americanaspektras mötesplatser både då och nu, allrahelst till den stad som heter Bristol och där Ralph Peer satte upp mobil studio och där fioler, gitarrer, andra instrument och röster gnällde och gnall.

Dansk-amerikanaren J. Tex, Jens Einar Sörensen för sina närmaste (och att jag inte skriver ö som man gör i Danmark beror på att jag inte har en aning om vilken tangentkombination ja ska använda) ger oss så mycket rotamericana att det vid en första lyssning kan påminna om folkloreforskning.

Men si det är det ikke, det är kärlek till musik. För musik kan också vara att låta igångvevandet av T-Forden höras eller att en låt inleds med att vevgrammofonsnålens rasp hörs.

»Misery« är tredje utgåvan med J. Tex. Den första där hans grupp Volunteers bara undantagsvis är med (pengabrist förklaras det med). Innehållet är ett antal scenfavoriter, någon inspelad förut. Det är country, det är blues, det är mountainmusic, det är old-timey, det är lättviksjazz, det är hjulångarrytm.

Vore man misstänksam skulle jag kunna skriva att det doftar koncept och det är klart att det är ett koncept. För ska man på åländskt skärgårdsvis koka strömming i havsvatten måste man kunna detaljerna och J. Tex kan sin musiks detaljer.

J. Tex gör det inte lätt för oss lyssnare, det gäller att kunna fotnötterna i americaforskningen, då för man 99 procentig behållning.

Hundraprocentig behållning fås om man struntar i förskunskapen och bara ger sig hän till den häftigaste dansen bort i vägen.

/Frank Östergren

Lyssna på Spotify