Recension
Dixon, Fur & Steve Werner
Travelers
(Grass and Gravel/Hemifrån)

Ibland säger skivbolaget det mesta och hemorten resten. Grass and Gravel Records indikerar rötter, stora frågor ställda på det lilla sättet och en munterhet som i bästa fall kunde karakteriseras som begränsad. Om hemorten sedan är Van Nuys – way out west – ligger det nära till hands att vänta sig folkligt förankrad musik med berättelser om liv, rörelse och rentav död. Och det är precis vad Fur Dixon och Steve Werners musik handlar om.

Dixons inledande »Journey to another side« målar upp bilden direkt och titlar som »Road outside my door« och »Ghost of a traveling man« förstärker och varierar den.

Jag älskar det och antagligen borde det göra mig bekymrad. Men Dixon och Werners röster harmonierar perfekt, deras rastlöshet och musikens ödslighet är min och när Werner närmast bräker fram ”I got scars on my face, scars on my hands, scars on the inside untouched by mortal men. I can't bury them so I carry them and I wear them like a crown” - och så vidare - är åtminstone jag hemma. Livet och bara livet satt till musik som är country, bluegrass, blues och folk i en lika välbekant som varm och oumbärlig syntes.

»Travelers« är en alldeles lysande platta och att den avslutas med en sång som heter »Friends around the fire« är bara logiskt. Besvärjelse möter programförklaring med livets förfärande korthet som fond.

www.tedeborg.se

/Bengt O Tedeborg

Lyssna på Spotify