Recension
Popovic, Ana
Blind for Love
(Eclecto/Soundcarrier/BAM)

Ana Popovic blir bara bättre och bättre. På nya skivan »Blind for Love«, inspelad i Los Angeles, är sången expressivare och rikare nyanserad än tidigare. Hon växlar fint mellan en råare kraftfullhet i de mer redodlade blueslåtarna till ett mjukare utryck i låtar där hon närmar sig femtiotalets rhythm & blues eller jazzigare attityder som i »The Only Reason«, där sången snirklar sig fram längs halvt improviserade stigar till soul- och gospelfärgad bakgrundssång. Även »Part of Me (Lullaby for Luuk)« ger ett fint prov på Ana Popovics sång när den rör sig som smidigast.

Ana Popovic utvecklar också gitarrtekniken och fördjupar sitt instrumentala uttryck. Hon slänger iväg tunga tonkaskader men vilar även i ett suggestivt sustain. I mer tillbakalutade nummer briljerar hon med eftertänksamt, nästan lite slött slidespel. Men Ana Popovic är också en skicklig jazzgitarrist av traditionellt swingsnitt, flyhänt i de snabba skalorna och osvikligt svängig.

Musiken på »Blind for Love« är fint utmejslad i detaljen, men också känsligt integrerad och varierad i en genomreflekterad och rikt förgrenad helhet. Modern storstadsblues, jazz och klassisk rhytm & blues möts i en suveränt verkande syntes.

/Magnus Eriksson

Lyssna på Spotify