Recension
Wiehe, Mikael & Björn Afzelius
Olympiska nätter
(Warner)

Det är lätt att glömma att världspolitiken såg väldigt annorlunda ut för trettio år sedan. Att artister faktiskt sjöng om och försökte på allvar förändra världen med sin musik. Envåldshärskare som Ceausescu, Berlinmuren och apartheidsystemet i Sydafrika var bara några av många oroshärdar när Mikael Wiehe och Björn Afzelius (1947–1999) startade sina karriärer i Hoola Bandoola Band. Redan 1976 blev de soloartister och återförenades som akustisk duo 1982. Det är bra att ha i minnet när man lyssnar på de här tre cd-skivorna som är liveupptagningar från Köpenhamn (83), Västervik (85) och Norge (94). Bland dagens svenska fluff-texter skulle sådana här ställningstaganden uppfattas som provocerande.

”Låtarna får sin textmässiga kraft när vi spelar ensamma eller tillsammans utan band”, säger Björn Afzelius gravallvarligt i SVT-dokumentären från 1987 som finns med som bonus-dvd och som överraskar mer än de tre cd-skivorna. Två fruktansvärt ocoola 40-åringar kunde då fängsla en storpublik med en präktig fredbejakande rädda-världen-attityd som 2009 skulle blivit utskrattat och omgående parodierats av något snajdigt humorgäng. Lite mer av Wiehes och Afzelius uppriktiga engagemang skulle behövas i dag, även om duon emellanåt blev lite påfrestande korrekta.

/Anders Sundin