Recension
Richie, Lionel
Just go
(Island/Universal)

I den förhoppningsvis begränsade artikelserien »Lionel Richie förklarar« har vi nu kommit till nummer tio i soloordningen.

Som uppmärksamma läsare minns sedan tidigare har Mr. Richie vägrat lämna kärleken som tematik. Han hänvisar ständigt till den säljande kraften i att knyta näven långsamt och till en början försiktigt, därefter mer och mer kraftfullt sjunga om nödvändigheten att krypa närmare, kramas och känna värmen av sin älskade.

När nu nästa installation av Mr. Richies bortglömda 2000-talsverk ska presenteras pekar upphovsmannen mer än tidigare på den verklighet där erotik symboliseras av vita duvor, där långa ögonkast och försiktiga närmanden är lika självklara som förslutna sanningar om passion och pianodrivna ballader.

Mr. Richie har alltså för länge sedan slutat dansa på taken och klättra på väggarna. Nu går han endast med försiktighet och knappt det.

Trots detta berättar Mr. Richie att »Just go« är en gåva till fansen och vill speciellt framhålla två av albumets låtar.

»Somewhere in London«, med ett uptempobeat hämtat från den dåliga sidan av 90-talet, berättar historien om kvinnan med höga klackar och hår likt Svarta havet. Olyckligtvis försvann hon innan de hann träffas. Men Lionel ser henne »somewhere in London« och jakten är igång. För han känner sig säker på att hon är allt han behöver. Och därför hoppas han få se henne igen, det finns ingen tvekan att hon är hans, eftersom Lionel vill känna kärlekens gåva igen.

Hur länge Lionel letar eller om han hittar henne framkommer inte. Men enligt säkra källor nära Mr. Richie planeras en uppföljare, »Somewhere in Bremen«, till nästa album.

Rådgivare på skivbolaget ska även ha föreslagit ett dubbelalbum där Lionel letar efter kvinnan med de höga klackarna runtom i Europa.

– Och det behöver inte stanna där. Sydamerika, Asien, den ryska tundran. Finns det städer, då kan Lionel leta, säger en uppgiftslämnare med insyn.

Den andra låten som Mr. Richie berättar om heter »Good morning«. Plötsligt under intervjun börjar han sjunga några rader:

Sometimes I wake
A little grumpy, moody
She says no way
Because she is so positive
She gives me love
Get´s me ready for my day

När Mr. Richie får frågan om det är kvinnan med de höga klackarna och hår likt Svarta havet som han sjunger om vägrar han svara. I stället fortsätter han sjunga:

If she cooks your breakfast with love
Gives you kisses wth love
Rubs you back with love
Then you better wake up
And tell her that you love her
Every morning tell her Good morning

De som har följt Mr. Richies karriär vet att just denna text kommer från hjärtat. Enligt rapporter från 1987, när Mr. Richie tog en välbehövlig paus från framgångarna med hans mest säljande album, var han så utmattad att han en dag glömde att säga god morgon.

Personer i hans närhet han sedan dess berättat om de sår som denna upplevelse orsakat Mr. Richie. När jag frågar om han har glömt att säga god morgon någon gång sedan den ödesdigra dagen avbryts intervjun med Mr. Richie.

Senare samma dag lämnar representanter för Mr. Richie beskedet att kvinnan med de höga klackarna och hår likt Svarta havet fortfarande saknas.

/Mattias Bergqvist