Recension
Vandross, Luther
Luther love songs
(Epic)

Mer än 25 miljoner sålda skivor. Åtta Grammystatyetter. Och med säkerhet den soulröst som hade störst inflyttande under hela 80-talet. När Luther Vandross gick bort i juli 2005 lämnade han kvar kärlekstörstande material för framtida generationer i jakt på snabba fixar liksom inspiration och tröst.

Tanken på Luther gör väl också de flesta lite varm i hjärtat. En sångare med kunskap och precision, precis som.en hygglig snubbe med diabetes som tvingades lämna in för tidigt. Men i ärlighetens bortglömda namn, hur bra är dessa låtar egentligen?

Nej, precis. De håller överlag inte den kvalitetshöjd som man först inbillar sig och framförallt vill minnas.

Och när det nu, i februari, lagom till Alla hjärtans dag, släpps ett album med 17 av Luthers kletigaste ballader blir det ännu tydligare: mycket doftar lite unket, klibbar sig fast i det mest välansade av ömklighetens hörn och för att vara kärlekens budbärare berör Luther Vandross knappast på det sätt man önskar.

Faktum är att endast den snubbelfunkiga »Never to much« fortfarande låter lika spännande och positivt åttiotalsaktig och således infriar de förväntningar som hatar att bli lurade. Resten av de sexton famlar både med ljusknappen och, kan vi väl i alla fall misstänkta, med allt det som ska hända under täcket.

/Mattias Bergqvist